backvial
Lathyrus sylvestris
Mer information om arten

Backvial växer på torr eller frisk, helst basrik, ofta grusig eller sandig jord. Den är vanligast på vägkanter, banvallar och skräpmark men förekommer även i mera naturliga omgivningar – i lövdungar och gles löv-, bland- och tallskog, på steniga, örtrika backar samt i branter och på berghyllor, gärna i sydläge.

Arten såldes som foderväxt kring förra sekelskiftet (Lyhagen 1991). Om ett lokalt odlingsexperiment berättar Andersen (ms 1936): ´L. silvestris var. platyphyllus [en form med breda småblad] skal ifl. Oplysninger af Agronom Tengvall, Axhult, være indplantet flere Steder nær Axhult [i Markaryd Traryd], hvor den er slaaet an og trives. Planten er af Hr. Tengvall taget fra Kullabergs Sydside mod Ransvik.´ – Den har också odlats som prydnadsväxt, t.ex. i Värnamo Fryele Näsbyholm (Forsander ms 1809), där den för övrigt är sedd även i sen tid.

Första fynd

Först omnämnd i ett tidigt manuskript av Linné (ms 1729) under namnet Lathyrus sylvestris major och först i tryck i Flora svecica (Linné 1745a under namnet Lathyrus pedunculis multifloris, cirrhis diphyllis, foliolis ensiformibus [med mångblommiga blomskaft, blad med klänge och två svärdlika småblad]), i båda fallen utan närmare detaljer. – Första lokaluppgift är Oskarshamn Misterhult Blå Jungfrun (Linné 1745b). På denna ö finns den ännu, noterad 200 i Sydöstskogen (5H9b 2448) av Roger Karlsson.

Utbredning

Funnen i 499 rutor; tidigare uppgifter från 197 rutor. Ganska vanlig i nordöstra hälften av Småland, i övrigt ganska sällsynt eller sällsynt (i väster). – Ursprunglig.

Lokaler

Västliga lokaler.
Gislaved Öreryd Alaboområdet (Lagerlöf 1975).
Gnosjö Källeryd Ballhusen (6D3d 1546), gammal soptipp, 1984 (LEP).
Hylte Södra Unnaryd 1892 (G. H. J. Dahl i S).
Ljungby Annerstad Karlsro (4D8e 3621), trädgård, spontant inkommen, 1981 (A. Juhlin, !ThK). Torpa 1874 (C. Wingårdh i LD).
Markaryd Hinneryd 600 m N Eriksdal (4D6c 4024), torpruin, igenvuxen trädgård, 1980-talet (BM). Markaryd 250 m SSV Timsfors station (4D2c 3846), vid banvall, 1981 (TH).
Vaggeryd Tofteryd 1,9 km S Boglösasjöns sydspets (6D4j 0647), vägkant, 1990 (LP).
Värnamo Fryele Näsbyholm (5D8j 4746), äng, 1981 (DE). Kärda 500 m ONO Lövö (6D0g 0242), tallskog, 1990 (EtN). Värnamo (Scheutz 1871); väg 127, avtag mot Östhorja (5D9j 0026), vägren, 1981 (EtN).
Älmhult Stenbrohult Taxås, enstaka på åkerren, 1921 (F. Hård i GB) = ca 500 m SV gården (4D5j 3643), vägren, ett 30-tal ex 1971, några ex 1990, borta (utskuggad av granplantering) 2003 (Nilsson & Nilsson 2004). Virestad Almås, Fribacken 100 m O Bengtstorp (4D3j 1022) 1990 (JEH). Älmhult Bengtstorp 250 m N gården (4D3j 1419), järnvägsbank, 1983 (JEH, belägg hos finnaren).

karta