vattenskräppa
Rumex hydrolapathum
Vattenskräppa växer främst på stränderna av näringsrika åar och sjöar, där den påträffas från strandkanten till några decimeters djup, men den har också påträffats i brackvattensvikar. Den är konkurrenskraftig och bildar gärna höga vassar tillsammans med andra näringskrävande arter. De småländska lokalerna är koncentrerade till fyra vattensystem: Huluån–Huskvarnaån (Nässjö, Jönköping), Svartån (Aneby, Tranås), Hallingebergsån (Västervik) och Storån–Edsån (Åtvidaberg, Västervik). Arten finns dessutom i små åar i Oskarshamn Misterhult.
Funnen i 45 rutor; tidigare uppgifter från 28 rutor. Vanlig i Svartåns vattensystem, i övrigt sällsynt öster och sydost om Vättern samt i norra Kalmar län. – Ursprunglig.
Osäkra uppgifter. Eksjö Ingatorp (Tolf 1891); sannolikt odlad. Hultsfred Målilla Mjösjön och Virserum Ramsebo (Stenstorp & Nelin 1976); troligen oriktigt, eftersom inga tidigare eller senare observationer finns. Jönköping ´Östra Vätterstranden–Skärstadsdalen´ (Cairén & Bylund ms 1978); inga konkreta, tidigare eller aktuella, uppgifter från detta område föreligger. Sävsjö Vrigstad 500 m SO Holkaryd (6E1d 1428), dike, 1990 (BrL, belägg hos finnaren, !SS); belägget utgjordes av ett blad, vars bestämbarhet trots specialistbekräftelsen nog bör ifrågasättas. Kalmar Kalmar Calmartrakten allmän (Westerlund 1852a, b); en felaktighet återgiven från Petersson (ms ca 1850), spökande ännu hos Hultén (1971) och Hylander (1966). Uppvidinge Älghult Höneskruv i bäcken (Sterner 1954); den starkt isolerade lokalen måste i avsaknad av belägg ifrågasättas. Vaggeryd Svenarum Hubbestad (6E2b 3646), åkant, 1987 (JC); osäker i avsaknad av belägg. Vetlanda Skirö Skirö skola (6F2e 1038), vägkant, ca 1985 (SB); med tanke på biotopen sannolikt en felbestämning. Ökna Kvillsfors i Emån (Hjalmar Bjurulf 1947b); knappast sannolikt med tanke på att uppgifter i övrigt saknas från Emån. Västervik Lofta Vinö glo 1976 (BD och S. Andersson enligt S. Andersson 1977); kanske osäker eftersom BD inte tog upp denna lokal bland inventeringsuppgifterna. Växjö Växjö Trummen i N (F. Persson 1969), Trummen 1972–73 (Jensén 1974); sannolikt felbestämning.
Funnen i 45 rutor; tidigare uppgifter från 28 rutor. Vanlig i Svartåns vattensystem, i övrigt sällsynt öster och sydost om Vättern samt i norra Kalmar län. – Ursprunglig.
Osäkra uppgifter. Eksjö Ingatorp (Tolf 1891); sannolikt odlad. Hultsfred Målilla Mjösjön och Virserum Ramsebo (Stenstorp & Nelin 1976); troligen oriktigt, eftersom inga tidigare eller senare observationer finns. Jönköping ´Östra Vätterstranden–Skärstadsdalen´ (Cairén & Bylund ms 1978); inga konkreta, tidigare eller aktuella, uppgifter från detta område föreligger. Sävsjö Vrigstad 500 m SO Holkaryd (6E1d 1428), dike, 1990 (BrL, belägg hos finnaren, !SS); belägget utgjordes av ett blad, vars bestämbarhet trots specialistbekräftelsen nog bör ifrågasättas. Kalmar Kalmar Calmartrakten allmän (Westerlund 1852a, b); en felaktighet återgiven från Petersson (ms ca 1850), spökande ännu hos Hultén (1971) och Hylander (1966). Uppvidinge Älghult Höneskruv i bäcken (Sterner 1954); den starkt isolerade lokalen måste i avsaknad av belägg ifrågasättas. Vaggeryd Svenarum Hubbestad (6E2b 3646), åkant, 1987 (JC); osäker i avsaknad av belägg. Vetlanda Skirö Skirö skola (6F2e 1038), vägkant, ca 1985 (SB); med tanke på biotopen sannolikt en felbestämning. Ökna Kvillsfors i Emån (Hjalmar Bjurulf 1947b); knappast sannolikt med tanke på att uppgifter i övrigt saknas från Emån. Västervik Lofta Vinö glo 1976 (BD och S. Andersson enligt S. Andersson 1977); kanske osäker eftersom BD inte tog upp denna lokal bland inventeringsuppgifterna. Växjö Växjö Trummen i N (F. Persson 1969), Trummen 1972–73 (Jensén 1974); sannolikt felbestämning.
Första fynd
Först noterad 1815 av Johan Forsander från Jönköping ´i den så kallade breda hamnen inuti staden´ (Forsander ms 1812–20), och arten finns ännu vid Munksjöns stränder. Först publicerad – bortsett från oriktiga uppgifter från Kalmar Kalmar (se nedan) – av Scheutz (1857) från Smålands östra, norra och mellersta delar, som det visade sig ett något överdrivet påstående.
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Frinnaryd Svartån 1 km VSV kyrkan (7E4i 2912), näringsrik åstrand, 1983 (HS). Lommaryd Ralången vid Mossudden (7E3i 4907), sjöstrand, riklig, 1987 (GW BjW, !ThK). Marbäck Katrineholm (Scheutz 1871), troligen = Ralången 400 m NV Gåseryd (7E2i 4828), sjöstrand, 1988 (KR). Jönköping Bankeryd Domneåns utlopp 600 m SO Fiskebäcks kapell (7D3j 3046), ´känd sedan länge´ (MsT), 2003 (HT). Gränna Prästekvarn (7E5d 1432), damm, 1981 (BJ). Hakarp Huskvarnaån 400 m NNO Stensholm (7E1c 1810) 1979 (RC A. Jansson); 1996 (Helen Bjurulf 1996b); 600 m SV Smedstorp (7E2b 0044) 1969 (SgJ); 500 m SV Stora Tokarp 1975 (K. von Scheele). Huskvarna många uppgifter och belägg, sannolikt alla från Huskvarnaåns nedersta lopp; tidigast Sanna 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS, !SS) = Sanna vid Huskvarnaån, ymnig (Zetterstedt 1881), i sen tid t.ex. Huskvarnaån i Kåvasjön (7E1b 3335) 1989 (EC). Järsnäs Lilla Nätaren, t.ex. 400 m O Björksäter (7E1f 0021) 1989 (LtS), Frövik (7E0f 3233) 1991 (RC) och NV om Olseryd (7E0f 4141) 1989 (RC). Jönköping se primäruppgifter; många senare uppgifter och belägg, mera specifikt från Jordbron 1874 (J. E. Zetterstedt i UPS, !SS 1989), Munksjön (Nordenstam ms 1919), 1935 (A. Hilleström i LD), 2005 (MtS) och Rocksjön; många av fynden kan dock ha gjorts i följande socken. Ljungarum Rocksjön i S (7E1a 1135) 1989 (BJ); Ryhov 1886 (C. O. von Porat i PerBrahe). Norrahammar 400 m ONO Ulvstorp 1977 (S. Pettersson). Rogberga (C. Johansson i LD). Visingsö 450 m OSO Skutegården (7E8d 1311), fågelgödslat kärr, 1988 (EvG TM). Nässjö Barkeryd Huluån vid Hulu (7E0f 1-3-) 1989 (RC); Huluån vid Strömsfors (7E0f 2136), dammkant, 1989 (IB TsK); Ryssbysjön (Lillieroth ms 1960); Ryssbysjön vid Norra Oset 1974–75 (Hjort & Bjelm 1979) = 600 m S Ryssby kvarn (6E9g 4101) 1985 (BE IB); Ryssbysjön vid Södra Oset 1974–75 (Hjort & Bjelm 1979) = Fredriksdalsån 750 m NO Äsperyd (6E9f 2445), nära utloppet i Ryssbysjön, 1980 (IB). Nässjö reningsverket (6E8g 3619), damm, 2003 (MgE); Runnerydsjöns utlopp (Lillieroth ms 1960); Runnerydsjön i SO (6E8g 2434), strandkanten, 1983 (IB TsK), 2002 (HT). Oskarshamn Misterhult Blanka holme i N på sydudden (6G6i 4026), sankmark, 1993 (RK); Ekerum (Ekstrand 1866); Götan vid landsvägsbron (6H4a 2714), åkant, 1984 (ÅR); Götemaren vid Götebo (6G4j 3013), strand, 1985 (ÅR); Lilla Laxemar (Ekstrand 1866); Sörå (6H3a 1315), dammkant, 1995 (ÅR); Sörå pumpstation (6H3a 1005), vattenmagasin, 1985 (ÅR, belägg i LD); Söråfjärdens slut (6H3a 0804) 1995 (RK). Tranås Linderås Svartån (Lönnerholm 1967a). Säby åtskilliga lokaler i Svartån, i Säbysjön och vid Sommen, först noterad från Svartån (Scheutz 1871). Valdemarsvik Tryserum Fågelvik (Scheutz 1862); Gloet (7H8a 2531), å, 1979, 1990 (StK); Kvädö – Licknevarpefjärdens naturreservat 1972–73 (Rafstedt 1973). Vimmerby Södra Vi Krön 450 m SO Ånäset (7F1j 3233), igenvuxen sjö, 1992 (SM); Sund (A. A. W. Lund 1863). Västervik Blackstad Bysjön (H. Johansson enligt Hård 1927). Gladhammar Kilmare, Ängsjön 1889 (A. A. W. Lund i S under namnet R. maximus, ombestämning ThK 1986); 400 m NNO Häggebotorp (6G8h 3133), fuktig skräpmark, 1979 (FG ImJ); Rössle ca 500 m NV gården (6G8i 4009), åstrand, ca 1980 (FG ImJ). Hallingeberg ett 10-tal lokaler i Hallingebergsån, t.ex. i Långrammen vid Rispetorp (7G3f 0609) 1980, 1990 (BD RK). Hjorted Anvedebo bro (6G9f 1646), nordvästra brofästet, 1987 (M, beläg i OHN, !BD, !ThK); Nässjön (6G7e) 1994 (Holm 1994); 200 m NO Åslid (6G8f 3743), bäckkant, ca 1985 (MW). Loftahammar nära kyrkan 1891 (M. M. Floderus i UPS, !SS 1989); ån från Frisksjön nära utloppet i Vivassen, ganska riklig 1949 (Stenar ms). Odensvi (Scheutz 1862); Masjön 1948 (Stenar ms); Odensviholm (E. Liljenstolpe enligt Ekstrand 1866); Strömstad (E. Liljenstolpe enligt Ekstrand 1866), 1908 (C. Pleijel i S), i ån, riklig, 1949 (Stenar ms); Tynnsån 100 m N Havetskvarn (7G4e 2026), åkant, 1984 (BD, belägg i Vvik). Ukna Storsjön vid Storsjö järnvägsstation 1949 (Stenar ms); Storån 200 m SV Elverket (7G8f 0545), dammkant, 1990 (BD); Storån nära utflödet (7G7g 2630), åkant, ca 1983 (FL MgL). Västra Ed Edsån SV om Stora Hälleberg (7G6i 1906) 1988 (IH); Storsjön vid Fiskaretorpet (7G7h 1904), sjöstrand, 1983 (FL MgL); Storsjön 500 m NNO Kullen (7G6g 4747), strandkärr, 1985 (SR); Storsjön vid Näset 1974 (BD i Vvik). Västrum Idö 400 m S fyren (6H9b 3718), brackvattensvik med sötvattenstillflöde, 1991 (RK, !ThK); Slingsövikens N-ände (6G8i 0514), havsstrand, 1983 (FG ImJ). Åtvidaberg Gärdserum 1862 (G. Lindeblad i S och Vvik), 1863 (G. Lindeblad i UPS, !SS 1989); Forsaström NV nära skolan (8G0d 1122), å, 1980 (EkM).
