Patrik Engström
Kalmar 2024-06-08
Taxasida
borstsenap
Sisymbrium loeselii
L.
borstsenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
borstsenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- borstsenap
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sisymbrium loeselii
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sisymbrium loeselii L.
Svenskt namn
borstsenap
norwegianBokmal
strisennep
norwegianNynorsk
strisennep
Finskt namn
karvapernaruoho
finlandSwedish
borstsenap
Danskt namn
Stivhåret vejsennep
Foton
Thomas Gunnarsson
Gårdby skola norrut,Sandby,Mörbylånga 2020-06-07
Thomas Gunnarsson
Gårdby skola norrut,Sandby,Mörbylånga 2020-06-07
Patrik Engström
Kalmar 2024-06-08
Patrik Engström
Kalmar 2024-06-08
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Borstsenap är tillfällig och har sannolikt inkommit med barlast och spannmål. Den härstammar från sydöstra Europa samt västra och mellersta Asien och kom till Sverige på 1840-talet.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Östeuropeisk art, spridd med spannmål.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Borstsenap är en tvåårig eller höstgroende ettårig ört som växer på skräpplatser. Förr infördes den med frövaror. Numera är den åtminstone lokalt bofast och ingående i markens fröförråd. På Kvarnholmen i Nacka växer den rikligt sedan 100 år.
Sydeuropa, Asien. I Sverige vanligen tillfällig, men åtminstone kring Stockholm under längre tid.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Tillfälligt införd med barlast. - 3 (3).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Tillfälligt inkommen, sannolikt med sjöfarten; aktuella fynd på industrimark och soptipp.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
3; länge anträffbar i Västerås hamn, därjämte ett par tillfällig, äldre ströfynd: Mälarslätten: Västerås Hamnen 1879 (C. H. Joh., JOH) -1952 (Edvard Alvén). Publicerad av SAM. (1923a) efter en kollekt av Lundblad 1917 (S) och WOLL. (1930). Dessutom samlad: 1889 (C. H. Joh., JOH: hamnplanteringen), 1916 (Lundman, UPS), 1925, 1926 (Wollert, VÄ), 1930 (Eskil Alvén, ALV). - Bergslagen: Järnboås Hultatorpet 1918 (BINN. 1921; GB). Nora N Nedre Hagbyfallet, flera år i början av 1890-talet (Göthlin enligt SAM. 1923a).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
903 Sisymbrium loeselii L.
This species is indigenous in Eurasia. It occurs, for instance, in Fennoscandia as a casual plant on waste places etc. It has been introduced into N. America. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 192.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: åtminstone delvis inkommen med barlast, självförökad och mycket långvarigt etablerad på några av ursprungslokalerna, ibland lokalt spridd och bofast men endast mycket sällan spridd till nya lokaler. Först uppgiven 1817 från Halmstad (Fries det. PLa i LD).
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från något fler rutor (14) vid förra inventeringen. På flera av de aktuella lokalerna dock i individrika populationer.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från något fler rutor (14) vid förra inventeringen. På flera av de aktuella lokalerna dock i individrika populationer.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
I Kalmar Kalmar samlades arten de första gångerna 1887 (C. Areskog i UPS; på Stenkajen), 1888 (E. Wahlgren i LD), 1889 (A. Andersson i OHN), 1891 (T. Brandt i GB LD och S) och 1893 (J. Wickbom i UPS). Därefter sågs den med högst fyra års luckor från 1905 till 1971 och sedan under inventeringen från 1984 till dags dato. Dess ökning under början av 1900-talet beskrevs av Blomqvist (1922) på följande sätt: ´Sisymbrium Loeselii t. ex., som ännu 1914 endast stod att finna på Barlastholmen, har utbrett sig betydligt. Den påträffas nu på alla ruderatplatser inom staden. Från Fredriksskansområdet har den spritt sig till åkrar vid den s. k. Tallhagen norr om Kalmar.´ Specifika lokaler inom Kalmar som arten rapporterats från är Barlastholmen 1912–51, Fredriksskans 1924–34, Kalmar Västra station 1942, Kattrumpan 1940-talet, Lindö 1942, slottet 1953, Stenkajen 1887, Tallhagen 1922, Tjärhovet 1919–59, Varvsholmen 1967, Ångkvarnen 1969, Ängö 1924–71. Arten kan fortfarande ses på åtskilliga ställen i staden.
Borstsenap är ursprunglig i sydöstra Europa samt västra och mellersta Asien. Till Sverige har den sannolikt förts med barlast och sädestransporter. De äldre fynden har gjorts på bangårdar, i hamnar, på en åkerträda och i en trädgård. Numera uppträder arten främst på skräpmark eller på jordhögar, men den har även anträffats på en banvall och en vägslänt samt som trädgårdsogräs.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Mycket sällsynt. – Bofast i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Borstsenap är ursprunglig i sydöstra Europa samt västra och mellersta Asien. Till Sverige har den sannolikt förts med barlast och sädestransporter. De äldre fynden har gjorts på bangårdar, i hamnar, på en åkerträda och i en trädgård. Numera uppträder arten främst på skräpmark eller på jordhögar, men den har även anträffats på en banvall och en vägslänt samt som trädgårdsogräs.
Funnen i 7 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Mycket sällsynt. – Bofast i Kalmar Kalmar, i övrigt tillfällig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Borstsenap är ursprunglig i sydöstra Europa. Till Sverige har den troligen kommit med ballast och som fröförorening i utsäde. I närbelägna Kalmar är borstsenap bofast men har minskat under senare tid, bland annat försvann flera lokaler när Varvsholmen bebyggdes. På Öland finns få och endast tillfälliga fynd i ruderatmiljöer. Under inventeringen är den funnen på två lokaler.
I Sterner (1986) anges tre fynd av borstsenap, det äldsta från 1968. Vid granskning av belägg i Oskarshamn har två äldre fynd hittats. Borstsenap är en mycket ovanlig art på Öland, både förr och idag. Med tanke på att den hållit sig kvar i landskapet drygt 100 år och dyker upp här och där bedöms den som bofast.
Inkommen, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, tillfällig.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Inkommen i sen tid, sannolikt med barlast och spannmål. Tillfällig. Arten är rapporterad från Orust Mollösund (Andréasson 1998b), men tyvärr finns inget belägg, varför fyndet får betraktas som tvivelaktigt.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, från centrala och östra Europa. Ej funnen under inventeringen.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sällsynt på tippar, i hamnar, längs vägar, på ban-gårdar och skräpmarker, främst i Stockholmsområdet. 18 kartblad, 24 kvadranter.
Almq. Sällsynt.
Borstsenap växer i öppen, lerig eller sandig jord på schaktmassor, grus- och jordplaner.
Almq. Sällsynt.
Borstsenap växer i öppen, lerig eller sandig jord på schaktmassor, grus- och jordplaner.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen med barlast och handelsvaror till Gävle hamn 1878 och 1880 (RHn i UPS), 1881 (Hedlund i LD), 1896–98 (Arnell 1924b, T Arnell i UPS), 1904 (S Ahlgren i GB), 1905*15 (Dahlstedt 1916), 1912 (E Granbom i S). Ett fynd i anslutning till odlad mark är av mer oklart ursprung. Hi, Eskön, i klövervall, sparsam 1901 (Arnell 1924b). (Uppgiften från Hästbo i Valbo hos Lindberg 1979 grundar sig på en felbestämd hamnsenap.)
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Torp prästgården (H. Modin enligt Olsson 1896), 1890 (H.W. Arnell i S conf. C. Blom).