granfibbla
Hieracium pellucidum
Mer information om arten

Granfibbla är känd från de flesta svenska landskap. Den klarar att växa skuggigt och ses främst i rikare skogar. På Öland är den funnen på två lokaler under inventeringen där fyndet i Räpplinge sn ligger nära ett par äldre fynduppgifter.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Borgholm: S. Almquist 1881 (S) det. H. Dahlstedt (som H. melanolepis = H. pellucidum), belägg även O. Köhler 1907 (LD) och Karl Johansson 1920 (UPS).

Utbredning

Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.
Sterner 1938 sällsynt = 4 socknar (Böda, Borgholm, Räpplinge, Högsrum och Runsten).

Lokaler

Räpplinge: Slottsruinen norr ut nära Garderobstrappan, landborgsbrant med döende skogsalmar 630523 155139 UBA & TGn 2016 (LD) det. TTy. Långlöt: Ismanstorps borg 1,2 km NO, vägren i ängslövskog 629185 155220 TTy 2012 (LD).

Äldre fynd:
Böda: Rörstensudd RS 1932 (S); Sjöstorp SO RS 1934 (S & UPS); Torp, granlund NO om byn vid "avrösningarna" E. Almquist 1947 (S & UPS). Borgholm: se primärfynd. Räpplinge: Borgholms slott söder om, landborgsbranten RS 1925 (S & UPS) det. K Johansson (enligt anteckning Sterners liggare). Högsrum: Rälla tall (Stugbyn), på landborgsbranten RS 1933 (S & UPS), Rälla tall G. Samuelsson 1943 (S). Runsten: Spjutterum, tallskog NV om byn RS 1933.