Grå ögontröst växer på kalk- och näringsfattig mark med någon slags hävd. Sandiga betesmarker nära havet, vägkanter, stigar och fuktiga sandtag är de vanligaste växtmiljöerna. Grå ögontröst kan sällsynt växa uppe på tuvorna i betade fuktängar.
De flesta aktuella fynd finns på den nordligaste tredjedelen av Öland. På Stora Alvaret saknas grå ögontröst med ett enda undantag; den växer i en slåttad fuktäng på Lilla Dalby NR. Grå ögontröst borde ha hittat till någon av de ursvallade och ganska kalkfattiga moränryggar som finns på alvaret men så är inte fallet. Inte ens flitige Rikard Sterner har mer än någon enstaka lokal från alvaret. Det förefaller som grå ögontröst minskat under inventeringen, speciellt på södra halvan av Öland. Orsaken är att äldre lokaler på mager och sandig mark inte längre betas och därför vuxit igen. En ökad näringsbelastning av landskapet har också varit ogynnsam. Grå ögontröst kan till viss del vara förbisedd.
Grå ögontröst känns igen på sina breda och tätt håriga blad samt små, vita blommor. Ibland kan överläppen vara svagt grålila. Plantan är ofta rikt grenad. Den kan bilda hybrider med lila ögontröst E. stricta, för skiljekaraktärer se hybridögontröst nedan.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belägg som är granskat Mörbylånga: S. Medelius 1907 (LD) conf. ThK 2008. Först publicerad: Aulin (1912). "E. curta Fr. Torslunda, Runsbäck på torr mark vid landsvägen."
Utbredning
Funnen i 20 rutor = 21 %; tämligen sällsynt = 13 socknar (ej återfunnen Alböke, Köping, Egby, Långlöt, Glömminge, Algutsrum, Torslunda, Gårdby, Vickleby, Stenåsa, Resmo, Mörbylånga, Hulterstad, Smedby, Segerstad, S. Möckleby, Gräsgård och Ventlinge; nyfynd Böda, Löt, Bredsättra och Räpplinge).
Sterner 1938 tämligen allmän = 27 socknar (Böda, Löt, Bredsättra, Räpplinge, Gärdslösa och Högsrum 0).
Förändring: Minskande --
