tofsäxing
Koeleria glauca
Mer information om arten

I Sverige förekommer tofsäxing i Skåne och på Öland, sällsynt även i Blekinge och på Gotland. Tofsäxing är en karaktärsart för växtsamhället sandstäpp, en av vårt lands mest hotade naturtyper. Där växer gräset på kalkrik men näringsfattig sand med för övrigt sparsam vegetation. På Öland finner man tofsäxing i betade sandgräshedar och torrängar. Sekundärt är den funnen i vägslänter, gamla sandtag, en golfbana, övergiven skjutbana, gravfält samt flerstädes längs gamla banvallen. Ofta växer den tillsammans med sandsvingel Festuca polesica och ibland även sandtimotej Phleum arenarium. Flera lokaler ligger på de gamla strandvallar som skapades av Ancylussjön respektive Littorinahavet. De flesta lokaler är hävdade genom bete eller sällsynt slåtter.

Tofsäxing är sällsynt på ön och främst funnen på östra Öland nära östra landsvägen i socknarna Bredsättra, Runsten, N. Möckleby, Gårdby och Sandby. Även i området runt Skedås, Bredsättra sn, finns några förekomster. Nyfynd har gjorts på några lokaler, bland annat Källa sn som numera är den nordligaste växtplatsen på ön. Däremot har tofsäxing inte återfunnits i fyra socknar. Fastän sällsynt, har den några rika förekomster där man ännu kan räkna tusentals tuvor. Gemensamt för biotoperna är att marken störs så att ny, kalkrik sand exponeras, antingen genom betestramp eller mänskliga aktiviteter. När vegetationen sluter sig, som vid upphörd betesdrift, minskat slitage av annan orsak eller tillförsel av näringsämnen, minskar livsutrymmet för arten och den riskerar på sikt att försvinna. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en viss minskning.

Sandstäpp förekommer på torra, väldränerade, sandiga marker med ett högt kalkinnehåll som saknar utvecklat humusskikt. Tillgången på näringsämnen som kväve och fosfor i marken måste vara låg. Träd och buskar saknas helt i sandstäppen. Klimatet kännetecknas av varma och torra somrar med hög avdunstning under växtsäsong som sedan följs av kalla vintrar. Den glesa vegetationen i sandstäppen består av konkurrenssvaga arter varav många är rödlistade; tofsäxing är karaktärsart för denna naturtyp. Även flera ovanliga buksvampar växer i sandstäppen. I Sverige förekommer naturtypen i östra Skåne och längs östra Öland, sammanlagt en areal på endast 50 hektar. För att förhindra att kalkinnehållet i sanden lakas ur behöver kontinuerlig störning ske så att ny, kalkrik sand exponeras (Rosquist 2017). Detta har i Skåne ibland skett med ett ambulerande åkerbruk men sådan markanvändning är inte känd från Öland även om det kan ha förekommit. De lokaler på Öland där man finner sandstäpp har varit naturbetesmark sedan länge där kreaturens tramp blottlagt bar sand. Vid Åby sandbackar, Sandby sn, har sandflykt långt fram i tiden sett till att växttäcket inte kunnat sluta sig. Mänskliga aktiviteter som tillskapande av skjutbanor, sandtag och järnvägsvallar kan också erbjuda lämpliga miljöer. Ölands största sandstäpp med rik förekomst av tofsäxing hittar man vid Gårdby sandhed strax norr om byn. Bäst utvecklad är sandstäppen där i området mellan landsvägen och järnvägsvallen där sandtäkt tidigare förekommit samt fläckvis i betesmarken där tramp från kreaturen eller grävningar nyligen skett.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Primärfynd och först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten/N. Möckleby: sandfält nära landsvägen mellan Runsten och Möckleby kyrkor. Lokalen som avses kan vara Lopperstad, Runsten sn, där det än idag växer tofsäxing i kanten av ett gammalt sandtag. Belägg av tofsäxing finns i UPS med Ahlqvist som insamlare men utan fyndort och årtal. Tidigt belägg med årtal Öland: mellan Runsten och N. Möckleby M. G. Sjöstrand 1828 (UPS).

Utbredning

Funnen i 7 rutor = 7 %; tämligen sällsynt = 9 socknar (ej återfunnen Böda, Gärdslösa, Vickleby och Hulterstad; nyfynd Källa, Högsrum och Torslunda).
Sterner 1938 funnen i 7 rutor = 7 %; tämligen sällsynt = 8 socknar; Sterner 1986 tämligen sällsynt = 9 socknar (nyfynd Böda, ej markerat Köping och Vickleby).

Förändring: Något minskande -

Lokaler

Nya lokaler:
Källa: Nybyorde, sandgräshed och badplats vid havet 633280 157263 UBA & TGn 2020 (OHN). Köping: Hörninge mosse SO, betad torräng på sand 630398 155948 BSp & SSp 2008. Högsrum: Ekerum golfbana, nyanlagt område utanför fairway 629562 154716 U. Gärdenfors 2016, kvar 2018. [sand och växter till golfbanan har i ett projekt för att öka mångfalden tagits från Gårdby sandhed där tofsäxing finns]. Torslunda: Holmen österut, gamla järnvägsvallen 627631 154725 UBA & TGn 2010.

Äldre lokaler där tofsäxing sannolikt försvunnit:
Böda: Grankulla, på sand K. Kolthoff 1919 (eget herb.). Köping: D. M. Eurén 1881 (LD). Gärdslösa: Tjusby H. Du Rietz 1910 (S). Vickleby: lös jord på berghäll A. Oredsson 1954 (LD). Hulterstad: Triberga A. G. RS okänt år, återfynd Triberga öster om mossen, gammal betad grustäkt 626127 154744 UBA & TGn 1999, ej återfunnen 2011.

Besökslokal:
Gårdby: mellan gamla banvallen och östra landsvägen, vid Gårdby sandhed NR flerstädes bl.a. 627710 155163, även på sandiga partier i betesmarken.

karta
histkartasterner38