Krypven växer på fuktig mark som gärna får vara betad, ibland är växtplatserna saltpåverkade eller extremt kalkrika. På alvarmark är den vanlig i kanten av vätar men också i tuviga kalkfuktängar; någon gång ses den i grusalvar eller områden med tok Dasiphora fruticosa. Miljön i alvarvätar är extrem och där växer krypven på kalkbleke med slankstarr Carex flacca och ibland hirsstarr C. panicea som enda grannar. Under torra somrar torkar vätarna helt ut och kalkbleken omvandlas till stenhård krusta. Då dör krypvenens utlöpare men kan därefter växa till igen när förhållandena blir mer gynnsamma. Utmed havet återfinns gräset på välbetade strandängar och genom sitt växtsätt med talrika utlöpare kan den, tillsammans med salttåg Juncus gerardii, vara beståndsbildande närmast vattenlinjen. Krypven är också starkt kulturgynnad och växer i diken, kanaler, vid grävda vattenhål och bevattningsdammar, gamla stenbrott och på tippade jordhögar. I skogsmiljöer hittas den i kanten av ohävdade kärr eller fuktängar.

Krypven är vanlig över hela Öland, speciellt frekvent utmed kusterna och på Stora Alvaret. Endast längst uppe i norr i Bödas barrskogar är det lite glesare med fynd.

Genom sitt växtsätt med krypande, rotslående utlöpare (stoloner) kan krypven snabbt kolonisera bar, fuktig mark. Detta märktes tydligt vid återställandet av betesmarkerna i Beijershamn, Vickleby sn, under 1990-talet då den beståndsdominerande bladvassen avlägsnades och krypvenen på bara några få år helt tog över vegetationen.

Gammal, bofast.