Asp växer på frisk mark med enstaka träd eller som kloner i mindre dungar, främst i blandskogar med andra lövträd. Den ses också i hässlen, tallskogar, mer sällan i granlundar. Asp har ibland planterats i vägkanter, åkerrenar, gårdsmiljöer och ses även nyetablerad vid bevattningsdammar.
Asp är vanlig över större delen av Öland, speciellt frekvent i västra kustskogen. Lite mer glest ligger fynden i östra sjömarken och på Stora Alvaret. Asp har gynnats av den förbuskning som skett av landskapet.
Asp sprids främst via rotskott. Efter den varma och torra sommaren 2018 blommade aspen under kommande vår som aldrig förr över stora delar av Sverige. En vit, fluffig matta täckte marken i maj 2019 när fröna spreds med vinden. För att de små fröna ska kunna gro krävs att jorden ligger bar och att konkurrensen är låg. Extrem värme som sommaren 2018 ger samma svar hos aspträdet som skogsbränder, det sistnämnda leder till exponerad mylla med goda förutsättningar för överlevnad av groddplantor.
Gammal och kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné vid flera tillfällen under hans öländska resa bland annat 8 juni 1741 när han befinner sig längst nere på sydligaste Öland. "Ottenby lund var vid pass 1/4 mil lång av björk med något asp och ek. I denna lund voro stora och breda vägar eller alléer, här och där torg eller små fält." (Linnæus 1745). Dagens besökare i Ottenby lund känner säkert igen sig i Linnés beskrivning men björken är idag inte lika dominerande. Tidigt belagd Segerstad: G. Ekström 1906 (OHN).
Utbredning
Funnen i 82 rutor = 86 %; allmän = 33 socknar (nyfynd Segerstad och Gräsgård).
Sterner 1938 allmän = 31 socknar.
Förändring: Något ökande +