aftonstjärna
Ornithogalum nutans
Mer information om arten

Aftonstjärna härstammar från sydöstra Europa och sydvästra Asien men har naturaliserats i stora delar av Europa. Den har länge odlats i vårt land och växer idag på lite friskare mark främst i vägkanter och vägdiken. Aftonstjärna förekommer också i ruderatmiljöer som tippade jordhögar, gamla sandtag och stenbrott. Den ses vid kyrkogårdar, i åkerkanter, glesare skogar och kan vara kvarstående på ödetomter. Sällsynt är den noterad i betade torrängar och då ofta vid gamla husruiner.

Aftonstjärna följer främst vägnätet och ses relativt frekvent söder om Borgholm utmed västra och östra landsvägen. Norr om Borgholm tunnar fynden ut påtagligt, ett mönster som känns igen från flera andra trädgårdsflyktingar. Aftonstjärna har haft en tydlig ökning jämfört med Sterner (1938) och klarar sig väl i dagens vägkanter. Troligen har dock expansionen nu avtagit, aftonstjärna odlas sällan i dagens trädgårdar varför någon påspädning inte är att räkna med. Jämfört med Sterner (1986) ses en viss ökning i statistiska analyser (Telfer) vilket stämmer med vår bedömning.

Kulturflykting, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Räpplinge: Borga hage J. W. C. Stenhammar 1853 (UPS). Först publicerad: Kindberg (1887). Räpplinge: Kungsgården. Än idag växer aftonstjärna vid Vasahuset ca 200 m SV från Kungsladugården.

Utbredning

Funnen i 57 rutor = 60 %; allmän = 33 socknar (nyfynd Högby, Källa, Persnäs, Föra, Alböke, Sandby, Resmo, Smedby och Gräsgård).
Sterner 1938 sällsynt = 5 socknar; Sterner 1986 funnen i 31 rutor = 33 %; tämligen allmän = 24 socknar.

Förändring: S 38 ökande ++; S 86 något ökande +

karta
histkartasterner86