Rysk martorn är en prydnadsväxt som härstammar från centrala och sydöstra Europa. På Öland finns ett belägg från Segerstad 1928 där växten uppges vara odlad. Rysk martorn är tillfällig på sina lokaler och har inte konstaterats etablera sig varaktigt i det fria. Intressant är ändå fyndet från Stora Frö 2021, Vickleby sn, där växten sågs drygt 50 år tidigare.
Tillfälligt utkommen.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belagd Torslunda: O. Köhler & G. Köhler 1896 (S). Oklart om förvildad eller ej. Uppgiften är omnämnd i Hylander (1971) som tvivelaktig, inte med i Sterner (1938) men väl i Sterner (1986). Först publicerad: Lundqvist (1979). "E. planum L. Borgholm, tydligen ej spars. (H. Lenander 1942, S). Torslunda (O. & G. Köhler 1896, S; jfr Hylander 1971). Vickleby: St. Frö, vägren i byn 1 ind., 1970!."
Utbredning
Funnen i 5 rutor = 5 %; sällsynt = 4 socknar.
Sterner 1986 mycket sällsynt = 3 lokaler.
Förändring: Oförändrad ± 0
Lokaler
Köping: Kalleguta, soptipp 630665 156020 SvJ 2004 (OHN). Torslunda: Möllstorps minigolf, självsådd på åtskilliga ställen 628205 154109 UBA, TGn & JOP 2020. Gårdby: Kummelvägen 12, självsådd längs vägren, spridd från trädgård 627581 155169 HR 2013, kvar 2022. Vickleby: Vickleby Carl Malmstens väg, slänt utanför trädgård 627287 154002 JOP 2011 (OHN); Stora Frö, vägkant nära trädgård 627176 153773 IC 2021 (foto AP).
Fynd 1986–1999:
Kastlösa: Övre Västerstad 500 m norr om, landsvägsren 625910 153890 ÅL 1988 (S).