Hägg växer på frisk–fuktig, mullrik mark, helst på lokaler med rörligt grundvatten. På Öland är det oklart om hägg någonsin förekommit naturligt. Den odlades förr sparsamt och kan därifrån ha spridits med hjälp av fåglar. I Sjöstrand (1850) finns en uppgift om en möjlig naturlig förekomst vid Arontorp (se ovan).
Hägg är idag funnen som enstaka träd främst kring bebyggelse, i skogsbryn, ädellövskog, vägrenar och åkerkanter. Någon gång ses den växa på ruderatmark, i barrskog eller vid sjöbodar nära havet.
Hägg är främst funnen runt de större tätorterna: Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga. På några ställen har den längre kontinuitet exempelvis nedanför Borgholms slottsruin, Räpplinge sn, där den sågs redan 1933. Idag växer flera ganska grova häggar i området, nära stigen som går norrut från Kaffetorpet. Intressant är fyndet från Vickleby (se nedan) där trädet växte på en naturlig lokal. Hägg har blivit vanligare sedan Sterner (1938) och ökningen kommer troligen att fortgå.
Så vitt känt finns endast vanlig hägg subsp. padus på Öland.
Inkommen och kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) Torslunda: "på Öland genom hörsägen växande vid Arontorp". Tidigt belagd Torslunda: Arontorp E. Hemmendorff 1896 (S).
Utbredning
Funnen i 23 rutor = 24 %; spridd = 17 socknar (+ Borgholm).
Sterner 1938 sällsynt = 4 socknar; Sterner 1986 sällsynt = 6 socknar (7 aktuella lokaler).
Förändring: Ökande ++
Lokaler
Möjlig ursprunglig lokal:
Vickleby: Lilla Vickleby 400 m SSV, där landborgsbranten övergår i källkärr 627113 153972 CrA 2008. Kommentar av CrA "Stort träd, mycket sällan sedd som bestickande spontan på Öland", ej återfunnen 2017 betesmarken hårt röjd och trädet avverkat.
