Gultåtel är endemisk för Norden och växer på grusiga, exponerade havsstränder som översvämmas vid högvatten (Jonsell 2004). Den växer i Bottenviken, längs den finska kusten söderut till Åland samt på den svenska sidan från Norrbotten ner till Södermanland med en sydlig utpostlokal på norra Gotland. Gultåtel är funnen vid ett tillfälle på Öland, och kanske kan den finns kvar, men det återstår att bevisa. Första fyndet på Gotland gjordes så sent som 1996.
Gammal, förr bofast?, numera utgången?
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Ås: Ottenby F. Ahlberg 1872 (GB). Samlad som Aira caespitosa v. pallida dvs en blek form av tuvtåtel. Belägget är sedermera ombestämt av någon okänd person till Deschampsia bottnica. Belägget granskades av Erik Ljungstrand 1989 som meddelade Åke Lundqvist via brev. Gultåtel är eftersökt på schäferiängen vid Ottenby under 2000-talet men utan återfynd. Först publicerad: Anonym (1992).