Rödsyra är konkurrenssvag, ljuskrävande och kan växa på mycket torra marker. Den anges som kalkskyende men klarar på Öland att växa i rent kalkgrus. I Sterner (1938) noteras uppmätta värden med pH = 8,0 (grusalvar) på några av dess växtplatser. Rödsyra växer främst i betade alvartorrängar och uppträder gärna runt urbergsblock eller gråstenar som ligger inbäddade i de svallade moränavlagringarna. Den ses också på tuviga partier och delar där gärna växtplats med t.ex. fårsvingel Festuca ovina. Rödsyra klarar även som nämnts att växa direkt i grusalvar, tunn alvarmo som täcker kalkstenshällar, karster och sprickrik kalksten. Rödsyra växer också i sandstäpp, på sanddyner och stränder. Sällsynt är den noterad som åkerogräs, i vägkanter och ruderatmiljö.

Rödsyra är spridd över hela Öland. Den är frekvent på Stora Alvaret, speciellt den norra halvan, samt längs västra stenkusten. Även sandiga partier av östra sjömarken, som Sandbymålet i Sandby sn, hyser rödsyra. Något hot föreligger inte så länge naturbetesmarkerna hävdas och inte tillförs näringsämnen.

Gammal, bofast.