Hårslinga växer på hårdbottnar i något näringsfattigt sötvatten. Den är vid ett tillfälle funnen i brackvatten. De flesta fynden är från alvarmark där den växer i vätar, träsk och vattenfyllda stenbrott. Sällsynt är den funnen i vattenhål tillskapade för betesdjuren.

Hårslinga är en på Öland ganska ovanlig växt som har minskat i utbredning. En orsak kan vara att den vill ha näringsfattiga miljöer och har missgynnats av den eutrofiering som skett. Hårslinga växer ofta i mindre vätar som torrläggs under varma somrar, något som gör att växten blir svårfunnen. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Hårslinga kan ibland vara knepig att skilja från axslinga M. spicatum som kan växa i samma miljöer. Hårslinga känns igen på att bladkransarna faller ihop när växten tas upp ur vattnet medan de hos axslinga är betydligt styvare och står ut från stjälken. De övre blommorna (som är hanblommor) är strödda hos hårslinga medan alla blommor sitter i krans hos axslinga.

Gammal, bofast.