På Öland förekommer stor sandlilja A. liliago och liten sandlilja A. ramosum. Stor sandlilja är svagt tuvad med cirka 10 millimeter breda linjära blad och en upprätt ogrenad cirka 50 centimeter hög stängel. De vita väldoftande blommorna har 6 kalkblad, cirka 20 mm långa och frukten är en äggrund kapsel. Arten kan pollinera sig själv och producera fertila frön (Rosquist 2001), vilket kan vara en fördel för de små förekomster av arten som finns i Mittlandet. Det är oklart vilka pollinatörer som är viktigast för arten, men i tyska studier nämns både blomflugor och vilda bin som betydelsefulla (Peterson m fl. 2008).

Stor sandlilja liknar liten sandlilja men har större blommor (kalkblad 16–22 mm) och ogrenad blomställning. Blomningstiden är tidigare, från sista veckan i maj med en topp första veckan i juni. Stiftet är bågböjt och stödbladen saknar hinnkant. Liten sandlilja har mindre blommor (kalkblad 10–14 mm), grenad blomställning och en senare blomningstid med huvudsaklig blomning i juli, men utsträckt med enstaka plantor i blom i oktober. Stiftet är rakt och nedre stödblad har breda hinnkanter. Intermediära hybrider är ovanliga beroende på att blomningstiden skiljer sig och att det geografiska överlappet på Öland är litet. Någon säker hybridsandlilja är inte noterad under inventeringen.

Stor sandlilja är polyploid, vilket innebär att varje enskild kromosom finns i mer än två uppsättningar i genomet och detta är en egenskap som arten delar med många andra växter. Stor sandlilja har fyra kopior av sina kromosomer och är så kallat tetraploid (2n = 64), medan liten sandlilja har två uppsättningar och är diploid (2n = 32). Där dessa två arter hybridiserar bildas triploida hybrider (2n = 48). Där hybrider förekommer kan de ses i större mängder, men är i stort sett sterila. Blickar man ut i Europa så finns även diploida förekomster av stor sandlilja på Själland i Danmark och i Alperna. Hur släktskapet mellan diploida och tetraploida taxa i Europa ser ut och hur dessa förhåller sig till varandra evolutionärt är ännu inte klarlagt fullt ut. Det är ändå mest troligt att diploida liten sandlilja är en av föräldraarterna till vår tetraploida stor sandlilja (Rosquist 1999).