Jättebalsamin härstammar från västra Himalaya. Den ettåriga arten är snabbväxande och har vackra blommor varför den odlats en del. Jättebalsamin växer på fuktig–våt och näringsrik mark. På Öland växer den mest tillfälligt på jordtippar, komposter och ödetomter. Den är även funnen vid ett tillfälle på en tångvall vid havet. På några lokaler är den uppgiven från lövskog där den möjligen kan fortleva och etablera sig. I stora delar av Sverige uppträder jättebalsamin invasivt. Där växten naturaliseras längs åar, i sjökanter och glesa skogar riskerar den ursprungliga floran att trängas bort.

Jättebalsamin är vanligare idag än vad tidigare inventeringar visat. På de flesta lokaler är den tillfällig men på några har den längre kontinuitet. Vid Mellby, Segerstad sn, är den uppgiven 1979 och där håller den sig kvar på jordtippar strax öster om byn. I norra delen av Gårdby samhälle växer den sedan 1980 i en tallskog men har inte spridit sig ytterligare. Miljöer som åar och sjöar saknas i princip på Öland varför jättebalsamin har svårare att naturalisera sig i någon större utsträckning. Men vid Möllstorp läge, Algutsrum sn, där den växer i en fuktig och något kalkfattig skog kan den bli problematisk på sikt.

Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta eller sätta ut i naturen (Naturvårdsverket 2019). Ett alternativt öländskt namn på växten är vattenpojkar (Anne Wilks muntlig uppgift 2020).

Kulturflykting, bofast.