Vanliga växtplatser för spirbjörnbär är vägkanter, skogsbryn och öppna skogar, särskilt tallskog. Vid ett tillfälle är arten funnen på en jordtipp vid Ekerum Golf.
På Öland är spirbjörnbär ganska vanligt endast inom ett begränsat område på västra sidan i Högsrum, Glömminge och Algutsrum sn. För övrigt finns endast några spridda aktuella fynd på västsidan längre söderut.
Spirbjörnbär är en högvuxen art som bildar buketter av bågböjt uppstigande stammar. Till skillnad från övriga öländska björnbär är arten triploid (21 kromosomer) och måste få pollen från någon annan björnbärsart för att frukter ska utvecklas. Möjligen är blommornas ganska tydliga, angenäma doft en anpassning för att locka pollinerande insekter.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad: Wahlenberg (1824–26) "mellan Färjestaden och Stora Rör". Tidigt belagd Högsrum: Stora Rör herb. E. Fries 1824 (UPS).
Utbredning
Funnen i 10 rutor = 10 %; tämligen sällsynt = 7 socknar (ej återfunnen Böda, Köping, Räpplinge och Gårdby; nyfynd Resmo, Mörbylånga och Kastlösa).
Sterner 1938 tämligen sällsynt = 8 socknar.
Förändring: Oförändrad ± 0
