Taggbräken är i vårt land en nordlig art som växer i klippbranter på kalkhaltig mark. Den har förekommit på två öländska lokaler men bedöms utgången från primärlokalen under 1930-talet då en svår nattfrost i juni månad ska ha skadat taggbräken som därefter försvann. På den andra lokalen var ormbunken enligt uppgift kvar så sent som 1972–73.
Gammal, förr bofast, numera utgången.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Hulterstad: Asplunden väster om, i karstspricka som är en halv meter djup och ett par decimeter bred RS 1917 (S & UPS), senast sedd 1937, eftersökt under 2000-talet utan fynd. Publicerad: Sterner (1918). "Ett enda individ (fig. 1) påträffades den 11/7 1917 i en mindre karstspricka på alvaret rakt väster om »Asplunden» i Hulterstads s:n. Det bar nio stycken friska blad; samtliga sporbärande. Sprickan i kalkberget är omkring en halv meter djup och ett par dm bred. En lös kalkflisa hade tidigare legat över en del av sprickan, så att ormbunken befunnit sig i ständig skugga."
Utbredning
Sterner 1938 mycket sällsynt = 1 lokal; Sterner 1986 mycket sällsynt = 2 lokaler.
Lokaler
Senaste fynd:
Runsten: Spjutterum 2 km västerut och ca 200 m väster om kronjägarebostället på södra landsvägskanten, vid en stengärdesgård alldeles intill en bäckfåra O. Selling 1936 (S), belägg U. Danielsson 1939 (OHN) conf. UBA 2021. Enligt muntliga uppgifter av Bernt Jonsson skogsvårdskonsulent i Runsten, senast sedd 1972–73 och då skadad av en vägskrapa respektive besprutning, eftersökt under 2000-talet utan fynd.