Kvanne växer på ohävdade, steniga–grusiga havsstränder eller klapperstensvallar nära havet. Vid ett tillfälle är den funnen på rötslam vid Mörbylånga reningsverk.

Kvanne förekommer som tidigare främst längs Ölands västra kust, från Byxelkrok i Böda sn och vidare söderut till Köpingsvik. När Ölandsbron reparerades togs piren vid Möllstorps läge, Algutsrum sn, i bruk. Kvanne dök då 2007 upp på den steniga stranden och höll sig kvar till åtminstone 2019. En viss ökning av antalet lokaler har skett längs Ölands västra kust medan de fåtaliga äldre lokalerna på nordöstra kusten inte har återfunnits. Ingen skillnad jämfört med Sterner (1986) ses i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Kvanne företräds på Öland av två underarter: strandkvanne subsp. littoralis och fjällkvanne subsp. archangelica, ibland förekommer mellanformer. Strandkvanne kännetecknas av att den har en skarp lukt och smak, plantan är blågrön, stjälk och bladskaft hårda och svåra att pressa samman, yttersta småbladet avrundat, det enskilda svepet endast 2,5–5 mm långt, kronblad vita–grönvita, delfrukt 5–6,5 mm lång där de mellersta åsarna är trubbigt avrundade. Fjällkvanne har en tydlig aromatisk doft och smak, plantan är inte blågrön, stjälk och bladskaft lätta att trycka ihop (syns på pressade belägg), yttersta småbladet utdraget, det enskilda svepet 4–18 mm långt (av samma längd som blomskaftet), kronblad gröngråa, delfrukt 6–9 mm lång där samtliga åsar är vassa (Jonsell & Karlsson 2010). I de fall under inventeringen där det varit möjligt att granska belägg har det rört sig om underarten strandkvanne.

Gammal, bofast.