Blåsstarr växer på våt–fuktig, gärna näringsrik och mindre kalkpåverkad mark i grunda kärr som ligger insprängda i ädellöv-, bland- eller barrskogar. Flera av dessa skogskärr uppkommer i svackor mellan gamla strandvallar där vatten däms upp och betingelserna blir lämpliga för blåsstarr. Växten ses också i sumpskogar med klibbal eller björk, ibland ligger dessa lokaler mycket havsnära. Blåsstarr är något kulturgynnad och ses vid diken, dammar, gamla sandtag, vattenhålor och någon gång i fuktiga betesmarker. Vid ett par av Ölands golfbanor växer den på fuktig sand. Blåsstarr förekommer sällsynt på Stora Alvaret vid större träsk och vätar.

Blåsstarr växer främst i västra kustskogen och i de fyra nordligaste socknarna Böda, Högby, Källa och Persnäs. I Mittlandet är den fåtalig och påträffas där främst i områden som är något mindre kalkpåverkade. På Stora Alvaret är den sällsynt och den saknas helt på sydöstra Öland. Längst nere i söder vid Ottenby, Ås sn, återkommer den med rika förekomster. En minskning har skett beroende på dränering av landskapet och igenväxning av skogskärr som förr ofta var extensivt betade. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.