kråkklöver
Comarum palustre
Mer information om arten

Kråkklöver växer på våt, ganska kalk- och näringsfattig mark. De flesta lokaler saknar aktuell hävd men är påverkade av annan mänsklig aktivitet. Ölands brist på regelrätta mossar och torvmarker gör att kråkklöver mest förekommer i starrängar, sumpskogar eller agkärr. I de få torvgravar man ännu kan finna på ön är kråkklöver alltid närvarande. Även övergivna och sumpiga åkrar, anlagda dammar och betade strandängar kan enstaka gånger hysa arten.

Kråkklöver förekommer främst i de två nordligaste socknarna, Böda och Högby, där den finner lämpliga miljöer i tallskogens sumphålor, igenväxande agkärr eller kalkfattiga skogskärr. Även runt Knisa mosse, Persnäs sn, är den talrik. De gamla övergivna torvgravar som finns vid Hörninge mosse och Gladvattnet, Köping respektive Högsrum sn, passar den väl. På Stora Alvaret är den ovanlig men är sedd i några större kärr och diken. På de sydliga utpostlokalerna i socknarna Gräsgård, Ventlinge och Ås har den inte återfunnits. Å andra sidan har tidigare förbisedda lokaler tillkommit vilket gör att kråkklöver på det hela ser ut att hålla ställningarna på ön men en viss minskning bedöms föreligga liksom för flera andra arter som växer på fuktiga och kalkfattiga lokaler. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad: Ahlqvist (1821). Högsrum: Mossberga Gladvattnet. Än idag växer kråkklöver i torvgravar vid Gladvattnet. Tidigt belagd Vickleby: T. Wahlgren 1891 (OHN).

Utbredning

Funnen i 36 rutor = 38 %; spridd = 22 socknar (ej återfunnen Räpplinge, Torslunda, Gårdby, Gräsgård, Ventlinge och Ås; nyfynd Glömminge, Stenåsa, Mörbylånga, Hulterstad, Kastlösa och Smedby).
Sterner 1938 funnen i 25 rutor = 26 %; spridd = 21 socknar; Sterner 1986 spridd = 22 socknar (nyfynd Ås).

Förändring: Något minskande - (borta från delar av södra Öland).

karta
histkartasterner38