Bergssyra klarar att växa i många olika miljöer så länge de är torra och relativt konkurrensfria. Antalet kromosomer skiljer mellan olika plantor men denna skillnad förefaller inte vara kopplad till ekologi eller morfologi. Plantor av bergssyra kan vara diploida, tetraploida eller hexaploida (Jonsell 2000). Taxonomin har skiftat mellan åren och försök att dela in arten i underarter utifrån antalet kromosomer har gjorts (Löve 1940, 1941 och 1944). Nuvarande uppdelning grundar sig på skillnader i morfologi, ekologi och delvis också geografisk utbredning.

Äkta bergssyra subsp. acetosella har basalblad som är 2–7 ggr så långa som breda med basflikar som är rakt utstående eller ibland bakåtriktade. Hyllebladen mäter 1,3–1,8 mm, utan pigmenterade papiller. Denna underart förekommer i stora delar av Sverige men blir mer ovanlig norrut. Rödsyra subsp. tenuifolius har betydligt smalare basalblad, 5–15 ggr så långa som breda, med basflikar som är böjda framåt. Honplantorna har rikt grenad blomställning och hyllebladen är kortare, 1,1–1,3 mm. Denna underart förekommer främst i södra och mellersta delarna av Sverige. Sandsyra subsp. arenicola skiljs på att blomskaft och hylleblad är rikt försedda med röda papiller, den växer främst i de norra delarna av landet. Som tillfälligt inkommen med import av foder eller utsäde förekommer också gömsyra subsp. pyrenaicus. Den kännetecknas av att nöten är sammanvuxen med hyllebladen (Jonsell 2000). Från Öland är endast underarterna äkta bergssyra och rödsyra kända.

Under inventeringen har bergssyra bestämts till underart i 70 % av rapporterna. Av de bestämda till underart är 28 % äkta bergssyra och 72 % rödsyra. Nedan redovisas respektive underart som vid tidigare inventeringar inte hållits isär.

Gammal, bofast.