Skogskornell förekommer i större delen av Europa. I Sverige är den vanlig främst på Öland och Gotland; för övrigt ganska sällsynt i något kalkpåverkade områden i södra halvan av landet.

Skogskornell växer på torr–frisk, kalkrik mark i solöppna eller halvskuggiga lägen. Växtmiljöerna beskrivs som ädellövskog, blandskogar, betade hässlen och ibland tallskogar. Skogskornell hittas ofta i brynmiljöer, längs skogsvägar och åkerkanter där den växer nära stenmurarna. Kalkstensbranter utmed västra landborgen och karster är miljöer där den bedöms ha lång kontinuitet. Ibland är skogskornell tillfälligt funnen i ruderatmiljöer som jordtippar.

Skogskornell är vanlig på Öland och ett karakteristiskt inslag i Mittlandets ädellövskogar. Den växer rikligt längs västra landborgen där Linné noterade den (se ovan). På Stora Alvaret hittas den i mindre skogsdungar och vid några tillfällen i karst. Som tidigare är det glest med fynd på det skogfattiga sydöstra Öland. Norrut från Köping är skogskornell vanlig men längst uppe i norr, i Bödaskogarna, saknas den nästan helt. Skogskornell har till viss del gynnats av den förbuskning som skett av landskapet men någon större skillnad i utbredningen har inte konstaterats. I betesmarker kan den anta trädlika former.

Gammal, bofast.