Skogsalm växer på frisk och näringsrik, gärna stenig mulljord. Oftast hittas den som enstaka träd i brynmiljöer eller i skogar med ädellöv, hässlen och några gånger även i tallskogar. Skogsalm växer utmed vägkanter, åkerrenar och var förr även omtyckt och planterad som allé- eller gårdsträd. På Stora Alvaret är den funnen i ett tiotal karstområden. Skogsalm klarar även att växa på klapperstensvallar vid havet liksom på högar med skifferslagg vid gamla alunbruket, S. Möckleby sn. På större sten- och jordtippar kan man finna mindre träd som slagit rot.

Skogsalm är eller snarare var vanlig i Mittlandet och västra kustskogen. Den förefaller innan almsjukan kom till Öland ha ökat sedan Sterner (1938) och gynnats av den beskogning och plantering som skett på främst sydöstra Öland där den tidigare helt saknades. Större bestånd av skogsalm är ovanliga och det mest berömda, i landborgsbranten nedanför Borgholms slott i Räpplinge sn, är nu svårt angripet av almsjukan och knappast något träd är ännu i livet. På sikt kommer almsjukan att döda alla stora och medelstora träd, enstaka småplantor kan stå kvar en kortare tid. Jämfört med Sterner (1938) ses en antydd ökning i statistiska analyser (Telfer); se dock resonemanget ovan.

Såvitt känt finns endast vanlig skogsalm subsp. glabra på Öland även om enstaka träd med drag av bergalm subsp. montana kan ses ibland.

Gammal och kulturflykting, bofast.