åkerranunkel
Ranunculus arvensis
Mer information om arten

Åkerranunkel förekommer i stora delar av Europa men tunnar ut norrut. I Sverige är den framför allt funnen på Öland och Gotland. Åkerranunkel är främst ett åkerogräs, oftast funnen i höstsådda grödor; växten är kalkgynnad. Om delar av åkermarken varit rejält blöt under senhöst–vinter och den sådda grödan felslagen kan den slå till där i mängd. Vanligast är den i åkrar med vete, korn eller råg; ibland i raps, vallodling eller på trädor. Åkerranunkel är sällsynt funnen i ruderatmiljöer (jordhögar), nyanlagda gräsmattor och betesmarker.

Åkerranunkel har en tydligt minskande trend även på Öland. Störst chans att finna den har man i de östra socknarna, från Persnäs och vidare söderut till Runsten. Dagens åkrar med grödor som fodermajs och vallodling passar den dåligt. Åkerranunkel klarar inte att konkurrera i täta sädesåkrar och försvinner vid ogräsbekämpning. Frukterna är mycket taggiga och sitter länge kvar på plantan. Förr kunde de följa med i utsädet men idag rensas de effektivt bort. Fröna förlorar relativt snabbt sin grobarhet i jorden varför åkerranunkel inte har möjlighet att återkomma från fröbank (Svensson & Wigren 1982 b).

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först noterad av Linné 10 juni 1741 någonstans nära Runsten "Ranunculus seminibus aculeatis, foliis superioribus decompositis linearibus stod här allmänt i åkrarna. Roten går årligen bort, stjälken är kvarterslång, rotbladen äro trespitisiga." (Linnæus 1745). Runsten är en av de socknar där man än idag har chans att se det ovanliga åkerogräset. Tidigt belagd Öland: A. Ahlqvist 1814 (UPS).

Utbredning

Funnen i 38 rutor = 40 %; tämligen allmän = 25 socknar (ej återfunnen Böda, Algutsrum, Gårdby, Resmo, Smedby, Segerstad, Gräsgård och Ås).
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 31 socknar); Sterner 1986 tämligen allmän "sedermera på tillbakagång men tämligen resistent mot nutidens ogräsbekämpning"

Förändring: S 38 starkt minskande ---

karta