Den är funnen inom tre delområden, två av dem är belägna i fuktiga svackor på en stig och den tredje i ett gammalt sandtag. Sedan återupptäckten 2003 har dvärglåsbräken varit årlig inom området men varierar i antal på dellokalerna med som mest 322 överjordiska skott. Eftersom dvärglåsbräken är dold på Artportalen ges inga koordinater för fynden.
Dvärglåsbräken är som andra i släktet beroende av mykorrhiza (samarbete med svampar). Det är i nuläget inte känt vilka svampar den samverkar med (Naturvårdsverket 2006). Något år noterades gott om en art i släktet jordtungor Geoglossum sp. tillsammans med dvärglåsbräken. På Öland visar sig dvärglåsbräken i slutet av maj. Redan runt midsommar sprider den sina sporer för att sedan snabbt torka bort.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Köping: väster om kyrkan, på sandstrand E. Lindh 1900. Första belägg Köping: Knut Tynell 1900 (LD) samt Köping oläslig signatur 1900 (OHN) conf. SSp 1989. Först publicerad av Holmberg (1922).
Ekologi
Dvärglåsbräken växer på frisk, sandig och välhävdad mark med glest växttäcke. På Ölands enda aktuella lokal växer den nära havet i en betad sandgräshed med viss kalkpåverkan.
Utbredning
Funnen i 1 ruta = 1 %; mycket sällsynt = 3 dellokaler
Sterner 1938 mycket sällsynt = 2 lokaler; Sterner 1986 mycket sällsynt = 3 lokaler (senast sedd 1957).
Förändring: Något minskande -
Lokaler
Högby: Munketorps strand R. Zetterström 1934 (S), återfunnen i närområdet UBA & TGn 2003–2021.
Lokal ej med i Sterner (1986):
Böda: Grankullavik 2–3 exemplar 1966, senare ej återfunnen. Publicerad: Nilsson & Gustafsson (1978).
Eftersökt utan återfynd:
Köping: se primärfynd. Glömminge: Stora Rör ca 2 km söder om, gräsbevuxen sandmark nära stranden R., M. & G. Tunblad 1957 (S).