Svinamarant är ursprunglig i Nordamerika och inkommen till Sverige som förorening i frövaror (foder och fågelmat) samt med importerat spannmål. Den växer på frisk, blottad och näringsrik mark. Vanliga växtmiljöer är åkrar med grödor som fodermajs, potatis eller förr sockerbetor. Idag förekommer svinamarant främst i diverse ruderatmiljöer såsom jordhögar, stentippar och kompostanläggningar. Dessutom uppträder den som rabattogräs, vid fågelmatningsställen, i nyanlagda gräsmattor, bevattningsdammar och vägkanter. Vid enstaka tillfällen har den noterats i uppsparkade sandfläckar i betesmark, på gamla driftvallar och i röjda kraftledningsgator.

Svinamarant växer främst längs västra Öland vilket även lyfts fram i Sterner (1986). Fynden är koncentrerade till de större tätorterna Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga. Norr om Borgholm är fynden få liksom på östra Öland. I området runt Stora Frö, Vickleby sn, har växten kontinuitet sedan 1935 i ruderatmiljöer och åkrar. Svinamarant har haft en tydlig expansion och denna kan förväntas fortsätta. Växten bedöms bofast på Öland.

Inkommen, bofast.