Dvärgserradella växer på torr, sandig och kalkfattig mark. De få öländska fynden är gjorda i sandiga, betade torrängar och åkerkanter. Till Öland har växten troligen inkommit under 1900-talet med frön av hårdsvingel Festuca brevipila. Den uppmärksammades första gången 1995 i en sandig trädesåker och finns där i ytterligare några närbelägna trädesåkrar och vallar. Under 2018 omfördes trädesåkrarna till vallodling men dvärgserradella höll sig kvar ännu 2021 med enstaka plantor i en av åkrarna. Ytterligare en lokal hittades 2013 i Glömminge sn, en fårbetad sandgräshed med ljung Calluna vulgaris, där den fanns kvar 2021.
Inkommen, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Resmo: Lilla Frö väster om, trädesåker 627021 153651 KAJ & RGC 1995, kvar i åkerkanten 2015. Publicerad Johansson & Carlsson (1995).
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 3 lokaler.
Lokaler
Glömminge: Källheden, fårbetad kalkfattig sandgräshed 628688 154316 CrA m.fl. 2013, kvar 2021. Arten växer bland annat med vittåtel, hårdsvingel, borsttåtel, vårspärgel, sandkrassing, blåmunkar och spenslig ullört (Aira caryophyllea, Festuca brevipila, Corynephorus canescens, Spergula morisonii, Teesdalia nudicaulis, Jasione montana och Logfia minima). Resmo: se primärfynd; Lilla Frö väster om, trädesåker 627013 153642 UBA & TGn 2004, kvar 2021; Lilla Frö väster om, trädesåker 627011 153672 UBA & TGn 2014 (OHN), kvar 2016. Arten växer här med vittåtel, hårdsvingel, sandkrassing, blåmunkar och luddvicker Vicia villosa.
Osäkert fynd, belägg saknas, under floristiskt tillägg i Sterner (1986):
Smedby: NNO om Hammarby, i arbetsväg på utfyllnad i gammal grusgrop 1 ind. S. Samuelsson 1968, det. Lars Rodenborg.