Ullört växer på torr, öppen, sandig och mager mark. Den ses i trädor, sandiga åkrar, ohävdad ljunghed, fårbetad sandgräshed, grusplaner vid parkeringar, tippade sandhögar, slitna gräsmattor, gamla sand- och grustag eller varhelst som sandig och öppen mark exponeras. Ullört ses längs gångstigar, cykelbanor och där marken sårats exempelvis av upplagt timmer.
Ullört har liksom förr en övervikt av fynd längs västra Öland där kalkfattig sand erbjuds. Även i de norra socknarna, Böda och Högby, samt runt Lindby tall (Gärdslösa sn) och Köping tall finns ännu lämpliga miljöer för ullört. Arten har haft en tydlig tillbakagång på delar av ön beroende på igenväxning av sandiga marker när de lämnas ohävdade. Ökad näringstillgång i landskapet har också varit negativt för ullört. Sandiga trädesåkrar, en favoritbiotop, är en bristvara på dagens Öland. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: på sandiga kullar här och där. Tidigt belagd Öland: Liljeblad utan årtal (UPS). Samuel Liljeblad levde 1761–1815.
Utbredning
Funnen i 31 rutor = 33 %; spridd = 17 socknar (ej återfunnen Källa, Persnäs, Runsten, Gårdby, Hulterstad, Smedby och S. Möckleby).
Sterner 1938 funnen i 34 rutor = 36 %; tämligen allmän = 23 socknar; Sterner 1986 tämligen allmän = 24 socknar (nyfynd Persnäs).
Förändring: Minskande --

