Ängsbräsma företräds på Öland av två underarter: äkta ängsbräsma subsp. pratensis och kärrbräsma subsp paludosa. De har delvis olika ekologiska krav och inventerarna har uppmanats att försöka skilja på dem och samla belägg. Av drygt 600 fynd är ca 2/3 bestämda till underart. Av dessa är majoriteten kärrbräsma (280 fynd), en mindre andel äkta ängsbräsma (100 fynd). Kanske är "typisk" kärrbräsma lättare är identifiera? En del av de fynd som endast rapporterats som "ängsbräsma" kan vara underarten äkta ängsbräsma eller utgör mellanformer.
Kärrbräsma har stora, nästan vita blommor (18–21 mm) medan äkta ängsbräsma har violetta och mindre blommor (13–18 mm). Kärrbräsma har stjälkblad med skaftade småblad medan de hos äkta ängsbräsma är oskaftade. En möjligen användbar fältkaraktär är att äkta ängsbräsma smakar skarpt, vilket kärrbräsma inte gör. Som med andra underarter är mellanformer vanliga. Ibland förekommer ängsbräsma med fyllda blommor. Det är noterat vid fem tillfällen under inventeringen.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 1 juni 1741 då ängsbräsma är en av alla de arter som han antecknar sin första dag på Öland när han landstigit i Färjestaden (Linnæus 1745). Tidigt belagd S. Möckleby: Albrunna O. Sillén 1874 (OHN) samlad som C. amara, ombestämd ÅL 1982.
Utbredning
Funnen i 79 rutor = 83 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar.
Förändring: Oförändrad ± 0