Opievallmo har odlats ända sedan antiken. Den form som påträffas i Norden tillhör subsp. somniferum och är inte känd i det vilda. I västra Medelhavsområdet finns subsp. setigerum som anses naturligt förekommande där.

Opievallmo påträffas idag tillfälligt förvildad som trädgårdsutkast, på jordhögar, i grustag och rabatter. Fröna kan ligga länge i marken med bevarad grobarhet för att aktiveras när jorden grävs runt. Vid anläggande av golfbanorna vid Ekerum i slutet av 1980-talet vajade stora fält av opievallmo på de upplagda jordhögarna.

Opievallmo varierar mycket i blomfärg vitt–rosa–rött–mörkt violett; det finns även plantor som har fyllda blommor och de med fransade kronblad. Opievallmo är en mycket användbar växt. De oljerika fröna är en vanlig brödkrydda. Mjölksaften från frökapslarna, råopium, innehåller flera alkaloider som de smärtstillande morfin och kodein men även noskapin (hostdämpande) samt papaverin (kramplösande). De odlingsformer som förekommer i Norden innehåller låga halter av alkaloider.

Inkommen och kulturflykting, bofast.