Sandlusern är en euroasiatisk art som även förekommer i norra Afrika. I Norden är den främst funnen i Danmark och Sverige (Skåne, Gotland och Öland). Den växer på varma lokaler där marken är sandig, kalkrik och växttäcket inte är alltför slutet. Växten är ettårig, höstgroende och konkurrenssvag. De öländska lokalerna kan betecknas som stäppartade och sandiga torrängar hävdade genom bete. Dessutom växer sandlusern i en trädesåker och ett gammalt sandtag.
Sandlusern är ovanlig på Öland och inte återfunnen på flera äldre lokaler varför en viss minskning torde föreligga. Som kompensation har under inventeringen två nya lokaler på Stora Alvaret hittats. Växten är svårfunnen och lätt att förbise och troligen föreligger ett visst mörkertal. Igenväxning och ökad näringsbelastning av landskapet har missgynnat sandlusern.
Plantor av sandlusern drunknar lätt i andra gulblommiga och småväxta klöverväxter som den delar växtplats med såsom jordklöver Trifolium campestre, trådklöver T. dubium och humlelusern Medicago lupulina. Med lite träning lär man sig att urskilja den speciella färgen på blad och blommor hos sandlusern; bladen är antytt blågråa och blommorna kallt gula. Antalet plantor varierar starkt beroende på årsmånen vilken gör den extra besvärlig att finna.
Sandlusern var ett populärt samlarobjekt vilket det stora antal belägg som hämtats på lokalen i Räpplinge sn vittnar om. I de offentliga herbarierna finns dryga 100-talet ark vilket föranledde upptäckaren att vädja om att samlandet borde upphöra (Adlerz 1913). Troligen finns en viss fröreserv i marken vilken aktiveras gynnsamma år varför sandlusern kan fortleva på lokalen många år. Igenväxning, ökad näringsbelastning och exploatering är idag ett större hot mot arten än eventuell insamling.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Räpplinge: söder om slottet E. Adlerz 1873. Först publicerad: Lalin (1883). "Medicago minima Schreb. anträffades i stor mängd öster om Borgholms slott. Den upptäcktes för flera år sedan af D:r E. Adlerz, som fann den i några få exemplar, hvarför han ansåg den vara tillfällig." Växten finns än idag kvar på primärlokalen, se lokalförteckning nedan. Tidigt belagd Borgholm: C. de Geer 1876 (S) det. T. Vestergren 1922.
Utbredning
Funnen i 4 rutor = 4 %; sällsynt = 4 socknar.
Sterner 1938 mycket sällsynt = 3 lokaler; Sterner 1986 sällsynt = 5 socknar.
Förändring: Minskande --
Lokaler
Räpplinge: se primärfynd många belägg samlade på lokalen 1876–1946, återfynd ca 150 m norr om Victoriabysten Tord Holm 1982, kvar på mindre sluttning av kalkgrus 630490 155087 UBA & TGn 2019; Borgholms alvar, bredvid stig över betad torräng 630499 155102 UBA & TGn 2004, kvar 2019; Borgholms slott söder om, betade gräskullar med kalksten i dagen 630510 155107 JEm & GEm 2003, kvar 2019. Mörbylånga: Gösslunda 2,1 km NNV, alvartorräng 626379 154348 CWo, ÅSv & BeN 2009 (LD) conf. TTy 2010. Kastlösa: Gösslunda gård 2,2 km VSV, alvartorräng 626175 154259 CWo, ÅSv & BeN 2009 (LD) conf. TTy 2010, kvar 2012. Smedby: Stora Smedby söder om, sandkulle på landborgsbranten RS 1932 (LD & S), återfynd kyrkan 1000 SV, sandig ödeåker flerstädes 625293 153793 UBA & TGn 2005, kvar CrA & JOP 2019; Stora Smedby SV, grustag LB & KGB 1981, kvar på kanten av igenväxande grustag 625292 153785 UBA & TGn 2015.
Fynd 1986–1999:
Räpplinge: Tomteby i VNV, alvar Torbjörn Persson 1987, eftersökt men ej återfunnen CWo, ÅSv & BeN 2012 igenväxt och öppna ytor som är lämpliga för växten saknas.
Äldre lokaler med sandlusern:
Köping: Öj söder om, nära landsvägen och sockengränsen till Bredsättra, på en sandkulle tillsammans med sandsvingel Festuca polesica RS 1935 (LD & S), eftersökt UBA & TGn 1995 och 2019 utan fynd. Beläggen i LD & S är bokförda för Bredsättra sn men enligt Sterners liggare är lokalen belägen i Köping sn precis vid sockengränsen. Borgholm: Borgholms kungsgård T. G. F. Lekander (LD). Ej tidigare publicerad. Räpplinge: Slottet ett stycke norr om Karl XV:s monument, backsluttning sänkande sig i öster mot slottsvaktarbostället C. O. Boije af Gennäs 1882 (UPS), kvar Borgholms slott, i sluttningen nedom pumpen framför Karl XV-stenen Georg Franzén 1941 (S), eftersökt utan fynd UBA & TGn 2019. Gårdby: Gårdby 1 km söder om, mycket torr gräsbacke Alf Oredsson 1954 (LD), eftersökt utan fynd UBA & TGn 1995 och 2015. Möjligen ligger lokalen i norra delen av Sandby sn vilket stämmer bättre med miljöbeskrivningen. Där finns än idag en sandig, betad kulle med bl.a. hedblomster Helichrysum arenarium, grådådra Alyssum alyssoides och fågelarv Holosteum umbellatum. Resmo: Gynge Gustaf Elander 1899 (LD). Ej tidigare publicerad. S. Möckleby: vid alunbrotten, avstjälpning B. Danielsson 1964 (UPS).