Åkervicker företräds på Öland av tre underarter: liten sommarvicker subsp. nigra, fodervicker subsp. sativa och stor sommarvicker subsp. segetalis. Under inventeringen är ca 80 % av fynden bestämda till underart.

För att skilja underarterna har man nytta av beskrivning och teckningar i (https://bsbi.org/plant–crib). Fodervicker är ofta högväxt med 5–8 par småblad. Formen på småbladen är tydligt killik och de är bredast mot spetsen. Blommorna är stora, (11–)22–25(–30) mm, tydligt tvåfärgade med ljusare segel. Baljan är (36–)50–80 mm, gul–ljusbrun, oftast hårig och hopsnörpt mellan fröna. Stor sommarvicker har lansettlika småblad där de övre och nedre bladen på plantan i stort sett är lika (isofylli), småbladen saknar den tydligt killika formen hos fodervicker. Blommorna är ofta tvåfärgade med ljusare segel, något mindre i storleken (9–)13–19(–26) mm. Baljan är 28–70 mm, brun–svart till färgen och vanligen kal. Liten sommarvicker har nedre blad med 1–3 par breda småblad; övre blad med 3–5 par smala småblad (heterofylli). Blommorna är vanligen enfärgat rosenröda, (9–)12–17(–19) mm. Baljan är 23–28(–45) mm, brun–svart, kal eller borstig.