Hundstarr är en av våra vanligaste starrar och växer i allehanda fuktiga och blöta marker, både magra och mer näringsrika. Den tål höga kalkhalter och ses växa i ren kalkgyttja i kanten av alvarets större vätar och träsk. I fuktiga betesmarker är den beståndsbildande över stora arealer men klarar även ohävdade lokaler. Hundstarr ses också i sumpskogar, tallskogar med kärrhålor, skogskärr och ädellövskogar. När röjningar eller hyggen tas upp är den snabb på att kolonisera ledigt utrymme. Den växer även på starkt kulturpåverkade lokaler som diken, vattenhål, fuktiga körspår och grävda dammar. På havsstränder växer den vid sötvattensutflöden. Sällsynt är den noterad i slåtterängar.

Hundstarr är mycket vanlig på hela Öland så länge lokalen håller en viss fuktighet och man behöver inte gå långt i landskapet för att stöta på den.

Hundstarr delas in i underarterna vanlig hundstarr subsp. nigra och styltstarr subsp. juncella, den sistnämnda i vårt land med nordlig utbredning men enstaka fynd finns ner till Småland. Vanlig hundstarr delas in i två varieteter: liten hundstarr var. nigra och tuvad hundstarr var. recta. Tuvad hundstarr bildar täta tuvor som efterhand lyfts uppåt; utlöparna är korta och få till antalet. Från inventeringen har tuvad hundstarr rapporterats vid ett 100-tal tillfällen. Som oftast är fallet med varieteter är gränserna flytande och någon klar skillnad i biotopval och/eller utbredning har vi inte kunnat utläsa av fynduppgifterna.

Gammal, bofast.