Rönn växer på frisk, ofta näringsfattig mark som gärna får vara stenig. Den ses påfallande ofta i tall- eller blandskogar med lövinslag. Åkerkanter, vägrenar och gamla sandtag hyser enstaka träd. Sällsynt är rönn noterad i alvarets karster och utmed havet på klapperstensvallar. Till skillnad från oxel S. intermedia har den sällan planterats på Öland som gårdsträd.

Rönn är vanlig inom Mittlandet, västra kustskogen och de nordligaste socknarna. Även på de karga moränöarna Södra och Norra Kalvholmen, Algutsrum sn, är rönn funnen. Däremot är det sparsamt med fynd på Stora Alvaret och det skogfattiga sydöstra Öland. Endast längst nere i söder, Ottenbylund i Ås sn, finns regelrätta skogar med rönn och där kan enstaka träd med en omkrets i brösthöjd på > 250 cm påträffas. Den förbuskning som skett av landskapet gör att rönn ökat och numera är funnen i Ölands samtliga socknar.

Såvitt känt förekommer på Öland endast vanlig rönn subsp. aucuparia. I den gamla folktron tillmättes rönn magiska krafter. Speciellt om man fann en flygrönn dvs. en rönn som grott i grenklykor på större lövträd, kunde man skatta sig lycklig. Denna flygrönn kunde användas som slagruta för att finna vattenådror eller skattgömmor, spå väder, skrämma bort rovdjur eller göra att korna mjölkade extra bra.

Gammal, bofast.