Knärot växer på sand i mossrika tallskogar med lång kontinuitet; någon gång är den funnen i glesare och betade granskogar. En viss kalkpåverkan är ingen nackdel för knärot och lokalen måste vara näringsfattig. Ofta delar den växtplats med ryl Chimaphila umbellata. Orkidén missgynnas om olika gräs eller ris av blåbär och lingon breder ut sig och täcker bladen. Modernt skogsbruk med kalavverkning, markberedning och slitage av skogsmaskiner skadar den grunt liggande jordstammen och gör att växten försvinner från lokalen.

På Öland växer knärot främst i de två nordligaste socknarna, Böda och Högby. Några extra rika lokaler finns på östra sidan av Hornsjön, Högby sn. Jämfört med Sterner (1938) har en marginell ökning skett beroende på att växten kunnat etablera sig i de mognande tallplanteringar som tillkom på delar av Öland under första halvan av 1900-talet. Jämfört med Sterner (1986) ses en minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer). Slutavverkningar och hårdgallring av tallskogar har missygnnat knärot. Ökat kvävenedfall som lett till uppslag av gräs och näringsgynnande arter har också varit negativt för orkidén.

Gammal, bofast.