jordtistel
Cirsium acaule
Mer information om arten

Jordtistel har en utbredning som täcker Mellan- och Västeuropa. I Sverige är den vanlig på Öland och Gotland, för övrigt spridd i fastlandets kalktrakter norrut till Svealand.

Jordtistel växer i solvarma lägen på kalkrik men mager mark. Den är väl anpassad till bete med sin taggiga bladrosett som ligger hårt tryckt mot marken samt den korta blomstjälken. Jordtistel är en karaktärsväxt för Ölands många naturbetesmarker. Den ses också i grusalvar, karster, sprickrika kalkstensplatåer och sällsynt i kanten av vätar. Vanligen är växtplatserna torra–friska men den växer även på tuvor i tokfuktängar. Jordtistel är noterad på klapperstensvallar vid havet, sandgräshedar, slåtterängar och sällsynt i vägkanter.

Jordtistel är än idag väl spridd på Öland med utbredningsluckor i Mörbylångadalens åkerlandskap, kalkfattiga barrskogar i Böda sn samt Köping tall, Lindby tall (Gärdlösa sn) och Rälla tall (Högsrum sn). I det mosaikartade Mittlandet växer den på alvarpartier som ligger insprängda i ädellövskogar och hässlen. Den hävdgynnade arten konkurreras ut av högvuxna grannar när betet upphör vilka på sikt kan drabba en del av småalvaren. Tillförs marken dessutom näringsämnen i form av handelsgödsel försvinner jordtistel snabbt.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Linnæus (1741). När Linné på tillbakavägen från Gotland ånyo passerar norra Öland noterar han jordtistel den 26 juli, en art han en vecka tidigare sett på Gotland. Troligen sågs arten någonstans nära Persnäs kyrka. (Linnæus 1745). Tidigt belagd Räpplinge: Borgholm & Borga hage C. E. Liljenstolpe 1863 (OHN).

Utbredning

Funnen i 81 rutor = 85 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 32 socknar).

Förändring: Oförändrad ± 0 (på sikt minskande på lokaler utanför Stora Alvaret och östra sjömarken).

karta