Knapptåg växer på fuktig, kalksvag och sandig mark; växten är tydligt mer kalkskyende än släktingen veketåg J. effusus. Knapptåg är ursprunglig och vanlig i sumpskogar som består av klibbal, björk, gran eller i tallskog med sumphålor. Växten ses också i betade fuktängar, skogskärr, vid diken, dammar, vägrenar och trädesåkrar. Sällsynt är den funnen i ädellövskog och gamla sandtag; däremot ses den inte i regelrätta ruderatmiljöer.

Knapptåg är vanlig främst utmed västra kusten, från Borgholm och söderut till Smedby sn. På Stora Alvaret och sydöstra Öland är den i princip obefintlig. Man ser tydligt på kartan var kalkfattig mark förekommer på ön, exempelvis längst nere i söder vid Ottenby, vid Köping tall nära Borgholm samt delar av de nordligaste socknarna.

Säkraste sättet att skilja knapptåg från veketåg J. effusus är att rulla ett färskt strå mellan fingrarna. Man känner då tydliga och kraftiga åsar, antalet är 12–30. Veketåg har ett strå som i färskt tillstånd är helt slätt; som torrt med 40–70 svaga åsar.

Gammal, bofast.