råttsvans
Myosurus minimus
Mer information om arten

Råttsvans växer på periodvis fuktig, gärna kvävepåverkad mark med för övrigt glest växttäcke. Under sommaren torkar ofta växtplatserna fullständigt ut. Råttsvans klarar höga kalkhalter och kan ses växa i ren kalkgyttja. Växten är vanlig i alvarvätar där den ibland delar miljö med dvärgkämpar Plantago tenuiflora. I betesmarker hittar man växten på fuktiga och trampade kreatursstigar, vid grindhål och grävda vattenhål. Den kan även växa i fuktiga åkerkanter, slitna gräsmattor, grusgångar och ruderatmiljöer (jordhögar och gamla stenbrott). En mer udda växtmiljö hittades i en betesmark norr om Gårdby kyrka. Där växte råttsvans på ett minimalt jordlager i en vattenränna av cement.

Råttsvans är en vanlig växt på Öland med flest lokaler på Stora Alvaret och i östra sjömarken. I Mittlandet är det lite glesare med fynden och den växer främst på i skogen insprängda alvarpartier och längs traktorvägar. Norr om Borgholm finns en hel del fynd frånsett Bödas barrskogar där växten saknas.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: på solöppna ställen. Tidigt belagd Torslunda: Färjestaden F. Ahlberg 1860 (OHN).

Utbredning

Funnen i 77 rutor = 81 %; allmän = 33 socknar.
Sterner 1938 allmän = 33 socknar.

Förändring: Oförändrad ± 0

karta