Dvärgbläddra växer i sötvatten som i regel är näringsfattigt men ofta kalkrikt. Kärr och mindre sötvattensflöden kan hysa arten liksom fuktängar och större vätar. En lokal utgörs av en grävd damm. Lokalerna kan vara betade men anges ofta vara ohävdade. I kärrmarker växer dvärgbläddra till större delen nedsänkt i kalkgyttja mellan tuvor av bunkestarr Carex elata eller bestånd av ag Cladium mariscus. På några lokaler förekommer även vattenbläddra U. vulgaris.
Utbredningen är enligt Sterner (1938) koncentrerad till norra delen av Öland men i Sterner (1986) har en hel del lokaler på mellersta Öland tillkommit. I dagsläget finns de flesta lokalerna inom södra delen av Mittlandet och på Stora Alvaret. På norra Öland har den inte återfunnits på flera tidigare lokaler och en minskning bedöms föreligga. Även i några socknar söderut på ön saknas dvärgbläddra idag. Dräneringen av landskapet genom dikningar och igenväxning av numera ohävdade skogskärr är orsaker till denna minskning men dvärgbläddra kan delvis vara förbisedd. Jämfört med Sterner (1986) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belagd Böda: Getterum C. Starbäck 1880 (S) conf. Göran Thor 1978. Först publicerad: Hebert (1884). "Angiven av O. Nordstedt Utricularia minor Hornsjön, Vedby och Vedbormträsk." Någon dvärgbläddra har under inventeringen inte hittats i de torrlagda och igenväxande agkärren vid Vedby och Vedborm. Kanske kan växten återkomma nu när Vedborm träsk ska återvätas?
Utbredning
Funnen i 13 rutor = 14 %; spridd = 15 socknar (ej återfunnen Högby, Alböke, Köping, Långlöt och Stenåsa; nyfynd Gårdby, Vickleby, Resmo, Hulterstad och Smedby).
Sterner 1938 sällsynt = 5 socknar; Sterner 1986 funnen i 22 rutor = 23 %; spridd = 15 socknar.
Förändring: S 38 något ökande +; S 86 minskande --
