Klibbarv växer främst på betade torrängar, speciellt på ställen där kreaturen sparkat upp blottor i vegetationen, och den ses även längs fästigar samt i traktorspår. Däremot växer den sällan på kalkhällarnas mosskuddar eller i tunn alvarmo, ställen där släktingen alvararv C. pumilum är vanlig. Klibbarv hittas i stället i något mäktigare grusalvar där uppfrysningsrörelser förekommer. Även ruderatmiljöer som jordhögar och grustag kan hysa växten. Längs havet är den någon gång funnen på sandstränder. Klibbarv kan växa i näringspåverkade miljöer, detta till skillnad från släktingen alvararv.

Klibbarv är en vanlig växt och främst funnen på Stora Alvaret och småalvaren norr därom. I östra sjömarken växer den på tuviga, betade friskängar. Någon minskning i utbredningen har inte kunnat konstaterats. En ökad eutrofiering av landskapet kan på sikt gynna klibbarv.

Gammal, bofast.