strandmaskros
Taraxacum suecicum
Mer information om arten

Strandmaskros förekommer i Sverige, Danmark, Finland och Estland. I Sverige växer den främst utmed kusterna i Bohuslän, från östra Blekinge vidare norrut till Uppland samt på Öland och Gotland. Det finns inlandslokaler främst i Väster- och Östergötland och en nordlig utpostlokal i Dalarna.

På Öland växer strandmaskros i betade kalkfuktängar, ibland nära havet. På alvarmark förekommer den även i kanten av vätar men är där inte lika frekvent som vätmaskros T. limnanthes. Strandmaskros är även funnen i ett par av Ölands få kvarvarande slåtterängar. Igenväxande skogskärr, källflöden och gamla stenbrott är också uppgivna växtmiljöer. Strandmaskros är vanlig och spridd på ön vilket framgår av det höga antalet inventeringsrutor som den noterats i. Den är ganska allmän på Stora Alvaret, i Mittlandet, östra sjömarken och utmed västra stenkusten. Men även denna maskros bedöms ha minskat något då kvalitén på dess favorithabitat har försämrats.

Strandmaskros saknar pollen och har gula märken. Bladen är blågröna, lansettlika, helbräddade eller med små tänder men de är inte klolikt nedåtböjda som hos vätmaskros T. limnanthes. Bladen är ofta båglikt uppåtböjda liksom blomstjälken.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Torslunda: Skogsbytrakten H. Nordenström 1872 (S) conf. G. Haglund 1943. Först publicerad: Dahlstedt (1925) 10 socknar (Böda, Föra, Köping, Borgholm, Högsrum, Algutsrum, Torslunda, Sandby, Vickleby, Stenåsa och Kastlösa). Men publicerad som T. palustre vilket kan inbegripa andra taxa. Bland annat anges från alvaret vid Vickleby en form med pollen vilket i stället kan avse T. crocinum eller T. pseudosuecicum.

Utbredning

Funnen i 72 rutor = 76 %; allmän = 33 socknar.
Saarsoo & Haglund (1962) som T. palustre vilket kan inbegripa andra taxa: Allmän (karta 33 socknar). Alvar, stränder och strandängar, fuktiga lövängar, kärr, myrar, fuktiga lundar.

Förändring: Något minskande -

karta