strandpilört
Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia
Mer information om arten

Strandpilört växer som namnet antyder ofta på havsstränder och denna miljö står för 80 % av fynden. Ibland kan den ses på grus- eller sandhögar som tagits från kusten och tippats som vägförbättring, för täckdikning eller i liknande syften. Sällsynt är strandpilört funnen i ruderatmiljöer, som åkerogräs eller på traktorvägar. Den är mer konkurrenssvag än vanlig pilört.

Strandpilört är funnen utmed långa sträckor av Ölands kust men inte på de alltför exponerade partierna, exempelvis längs västra stenkusten. Helst ska stranden vara betad och långgrund, bestå av grus, sand eller vara något gyttjig.

Strandpilört skiljs bäst från vanlig pilört genom att man bedömer nöten. Hos strandpilört mäter den 1,8–2,4 mm, har en rundad bas och är tydligt högre än bred (ca 1,4 ggr). Hyllet har ganska få glandler och är hopknipet som en näbb högst upp. Vanlig pilört har en nöt som mäter 2,6–3 mm med en tvär bas; den är nästan lika lång som bred (ca 1,25 ggr). Hyllet är rikligt försett med glandler, det är ungefär av nötens längd och inte hopknipet högst upp (Ekman & Knutsson 1986).

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belägg som är granskat Torslunda: Runsbäck RS 1918 (S) det. Polygonum lapathifolium subsp. lapathifolium SfE & ToK 1986.

Utbredning

Funnen i 50 rutor = 53 %; allmän = 31 socknar (Räpplinge och Gårdby 0).
Sterner 1938 tämligen allmän = 25 socknar.

Förändring: Oförändrad ± 0

karta