Jättehemlock härstammar från västra Nordamerika. I Norden förekommer den som planterad längs de västra fjordarna i Norge. I Sverige är den mycket ovanlig i planteringar eller trädgårdar. Jättehemlock är en av alla de exotiska trädslag som det experimenterats med vid Skäftekärrs skogsskola, Böda sn. Vid Kolmilelinjen nordväst om Skäftekärr finns ett fullvuxet och tätt bestånd av jättehemlock. En rik produktion med småplantor har dessutom vuxit upp och mäter nu ett tiotal meter i höjd.
Släktet Tsuga känns igen på att de enskilda barren är platta med ett litet skaft och sitter på tydliga upphöjningar. Jättehemlock skiljs från hemlock T. canadensis på att de små kottarna är oskaftade. Barren sitter oregelbundet ordnade på kvisten. På undersidan är de försedda med breda, vita band (6–10 linjer). Hemlock har kottar som är kortskaftade. Barren på kvistens ovansida vänder undersidan uppåt och de vita banden är tunnare (4–6 linjer).
Kulturflykting och kvarstående, tillfällig.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad: Lüning (2003).
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 4 lokaler.
Lokaler
Böda: L. Bogatelinjen, blandskog 635046 157040 UBA & TGn 2014; Kolmilelinjen mellan Västra och Östra basen norr om vägen fullvuxna individer och gott om småplantor 634815 157170 B. Lüning 2002; Samuelslinjen 400 m NV Skäftekärr, blandskog 634781 157192 B. Lüning 2002; Skäftekärr 700 m SO och öster om kanalen nära beståndet med jättetuja 634697 157288 B. Lüning 2002, kvar flera småplantor och även fullvuxet träd och småplantor vid 634684 157287 JEm & GEm 2017 (LD) conf. TTy 2020.