veketåg
Juncus effusus
Mer information om arten

Veketåg växer i liknande miljöer som knapptåg J. conglomeratus men vill ha något fuktigare–blötare och näringsrikare mark. Den är ursprunglig i sumpskogar med klibbal, björk eller med blandade trädslag och dyker gärna upp på hyggen; sällsynt växer den i ädellövskog. Veketåg ses också i betade fuktängar, skogskärr, vid diken, dammar, vägrenar och i fuktiga åkrar. Växten är störningsgynnad och är ofta noterad i ruderatmiljöer med upplagda sandhögar eller nygrävda områden.

Veketåg har en liknande utbredning som knapptåg, dvs. västra delarna av Öland, från Räpplinge sn och söderut till Smedby, samt vid Köping tall och i de nordligaste socknarna. Den är något vanligare än knapptåg inom Mittlandet och har till skillnad från sin släkting lyckats erövra delar av sydöstra Öland, jämför med utbredningen i Sterner (1938). Veketåg har gynnats av de många bevattningsdammar som grävts under senare tid. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en svag ökning.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: i betesmarker och vid vägar, bara på våta ställen. Tidigt belagd Högsrum: Stora Rör S. Medelius 1892 (LD).

Utbredning

Funnen i 54 rutor = 57 %; tämligen allmän = 27 socknar (ej återfunnen Runsten; nyfynd N. Möckleby, Gårdby, Hulterstad, Segerstad, S. Möckleby och Gräsgård).
Sterner 1938 funnen i 33 rutor = 35 %; spridd = 21 socknar (ej markerat Runsten).

Förändring: Något ökande +

karta
histkartasterner38