Björkpyrola växer på frisk, näringsfattig och skogsklädd mark. Den är främst noterad i tallskogar på sand men är även frekvent i barrskogar med lövinslag. Björkpyrola växer i hässlen, björkskogar och på socklar i tallsumpskogar. I Böda sn är den funnen i de bokplanteringar som är vanliga längs många av de kanaler som genomlöper området. Björkpyrola kan växa i brynmiljöer som i kanten av hyggen och skogskärr, längs skogsvägar och i kraftledningsgator.
Björkpyrola växer spritt över Öland och är vanligast längs västra kusten och längst uppe i norr, Böda och Högby sn. Några av utpostlokalerna nere i sydost i Gräsgård sn har inte återfunnits och inte heller lokalerna i de östliga socknarna Runsten och Långlöt. En tillbakagång har skett beroende på att skogarna blivit alltför täta och igenväxta med hög undervegetation vilket missgynnat björkpyrola. Dessutom har en del av de tallplanteringar som hyst björkpyrola avverkats under senare tid. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en fortgående minskning under 1900-talet.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "i skogar vid Böda, Högsrum, Strandskogen, Runsbäck etc." Tidigt belagd Vickleby: Karlevi Gunnar Andersson 1889 (S). Björkpyrola finns kvar inom samtliga de områden som nämns av Sjöstrand och växer även vid Karlevi mon, Vickleby sn.
Utbredning
Funnen i 36 rutor = 38 %; spridd = 17 socknar (ej återfunnen Bredsättra, Räpplinge, Långlöt, Runsten, Stenåsa, Mörbylånga och S. Möckleby; nyfynd Persnäs och Alböke).
Sterner 1938 funnen i 24 rutor = 25 %; spridd = 16 socknar; Sterner 1986 spridd = 22 socknar (nyfynd Räpplinge, Långlöt, Gårdby, Stenåsa, S. Möckleby och Gräsgård).
Förändring: S 38 något minskande -; S 86 minskande --
Lokaler
Sydlig utpostlokal:
Gräsgård: Össby 1 km SV, barrplantering J. W. Mascher 1969, återfynd i snårig tallplantering 623867 154187 UBA & ToK 2017.


