Bergsslok växer på halvskuggiga, steniga och mullrika marker i lundar, ädellövskogar, hässlen, blandskogar och rikare barrskogar. Den växer gärna i brynmiljöer, glesare skogar, längs skogsvägar eller stigar. När avverkningar sker gynnas bergslok, åtminstone tillfälligt. Ibland är den noterad längs diken, i trädbärande slåtterängar, öppna och buskrika betesmarker, kraftledningsgator, vägrenar och åkerkanter. Vid ett par tillfällen är den funnen i mindre karster.

Bergsslok är vanlig inom Mittlandet, västra kustskogen och följer på Öland områden med rikare skogstyper med lång kontinuitet. I de tre nordligaste socknarna, Böda, Högby och Källa, är den också vanlig. Utbredningen visar två stora luckor. Bergsslok saknas idag liksom förr söder om Hulterstad och inga fynd finns på delar av norra Öland i socknarna Alböke, Löt, Egby och Bredsättra. Bergsslok växer idag, med ett par undantag, i samma socknar som under Rikard Sterners inventering i början av 1900-talet; således ett påfallande stabilt utbredningsmönster.

Gammal, bofast.