Den svenska utbredningen av daggbjörnbär omfattar åtminstone Skåne, Blekinge, Småland och Öland och många nya lokaler har hittats under 2000-talet. Arten växer i vägkanter, skogsbryn och tallskog, gamla sandtag och på ohävdad havsstrand.
Daggbjörnbär kännetecknas av kantiga, starkt blådaggiga stammar, ganska rikligt med skaftade glandler både på årsskotten och i blomställningarna, som har ganska små ljust rosa blommor och ofta ett par odelade blad överst. Tidigare har blådaggigheten betonats som den viktigaste skiljekaraktären, vilket har orsakat förväxlingar med tillfälliga hybrider mellan olika krypbjörnbärsarter och blåhallon.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Vickleby: C. F. G. Andersson 1889 (S) det A. Pedersen 1991.
Utbredning
Funnen i 6 rutor = 6 %; sällsynt = 5 socknar.
Sterner 1938 ej nämnd.
Förändring: Något ökande +?
Lokaler
Böda: kyrkan 1,2 km VNV, vägkant 634639 157463 GW 2003, belägg UBA & TGn 2003 (OHN); Alvara Bodudden 600 m norr om, dike 634464 157657 GW & TsB 2003, belägg TsB 2006 (S). Högsrum: Stora Rör Torpvägen, vägkant 629245 154456 TsB 2010. Glömminge: Rosti, f.d. sandtag 629184 154546 UBA & TsB 2007 (S); Ispeudde, vägkant 629101 154360 TsB & UBA 2007 (eget herb.); Pingärdet öster om, torr tallskog TsB & JOP 2009 (OHN); vägskälet Röhälla–Lökenäs–Glömminge 200 m öster om, körväg 628749 154332 TsB & JOP 2009; Röhälla p-platsen till badet, skogsbryn 628747 154276 TsB & JOP 2008 (S & OHN); Aledal–Röhälla, vid stenmur mot cykelväg 628674 154276 TsB 2010. Algutsrum: Aledal ca 200 m väster om flerstädes, bl.a. vägkant 628641 154253 TsB 2007 (S); Saxnäs golfbana söder om infarten till, vägkant 628515 154222 TsB & JOP 2008 (S); Saxnäs golfbana väster om, ohävdad havsstrand 628556 154161 TsB 2009. Mörbylånga: södra baspunkten 950 m VSV, vägkant 626382 154101 ÅSv & CWo 2009 (LD) det. LFg.