Ädelmynta är hybriden mellan åkermynta M. arvensis och grönmynta M. spicata. Den har odlats som doftväxt men även för medicinskt bruk.

Från Öland är ädelmynta känd från Borgholm med flera belägg från staden och dess omedelbara närhet där den noterades mellan 1877 till 1936; endast ’Verticillata’ finns angiven härifrån. I Aulin (1912) står fyndet beskrivet "Borgholm, gata vid en stenfot till ett hus." I Kastlösa sn finns fynd mellan 1863 till 1907, även här anges ädelmyntan höra till ’Verticillata’. Flera av fynden är gjorde vid Kastlösa prästgård och i dess närhet. Det finns endast ett sentida fynd av ädelmynta.

I en genomgång av släktet myntor beskrivs sex typer av ädelmynta (Hylander 1965). De skiljer sig åt genom att mest likna den ena eller den andra av föräldrarna. För Ölands del finns småblommig ädelmynta ’Parviflora’ och gleshårig ädelmynta ’Verticillata’ uppgivna. Båda dessa typer anses vara framtagna för odling; ’Parviflora’ sprider sig knappast utanför tomtgränsen medan ’Verticillata’ kan uppträda även som åkerogräs.

Gammal kulturföljeslagare, förr bofast, numera tillfällig.