Järnek växer på frisk, kalkrik mark på kustnära lokaler med milt vinterklimat. I Bohuslän finns någon enstaka lokal där växten bedöms som ursprunglig, övriga svenska fynd är spridda från odling. Järnek odlas ofta och de röda bären äts av fåglar som på så sätt sprider växten långt från bebyggelse. På Öland är järnek funnen i ädellövskog, fuktig björkskog, tallskog och sällsynt i åkerrenar och vägkanter.
Järnek är etablerad på Öland främst inom Borga hage NR, Räpplinge sn, där den rapporterades av Åke Lundquist 1967 (se primärfynd). Idag finns flera mindre träd på 3–5 meters höjd i ädellövskogen. I närbelägna Borgholm har järnek odlats åtminstone sedan 1860-talet (första belägg). Även vid Skäftekärr, Böda sn, har järnek planterats och småplantor finns spridda i omgivningen. I en gammal handelsträdgård i Bjärby, Kastlösa socken, står ett par järnekar av ansenlig höjd. Dessa minst 50-åriga träd är troligen moderplantor till alla de järnekar som rapporterats från socknen. Flera av rapporterna därifrån avser träd på 5–7 meters höjd vilket visar att de har några år på nacken. Troligen kommer järnek fortsätta expandera, åtminstone så länge vintrarna är milda.
I odling finns andra taxa, exempelvis blå järnek I. × meserveae vilken är en hybrid mellan järnek och krypjärnek I. rugosa. Under inventeringen har inga bestånd med avvikande utseende rapporterats.
Kulturflykting, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belagd (odlad) Borgholm: Borgholms stads planteringar K. F. Dusén 1864 (OHN). Först publicerad: Lundqvist (1970 a). Räpplinge: Slottsskogen, nedom Kaffetorpet i almlund 1 litet ind. ÅL 1967.
Utbredning
Funnen i 11 rutor = 12 %; tämligen sällsynt = 9 socknar (+ Borgholm).
Sterner 1986 mycket sällsynt = 1 lokal.
Förändring: Ökande ++
